Stall Vall

fredag 2 juni 2017

Information och inspiration

Gårdagens dressyrpass var ju såå positivt och givande och så det måste analyseras lite mer.
Fokus var, som jag skrev sist, på övergångar, fr galopp till trav framförallt, och diagonaler som flyter på bra i alla gångarter. Helst med liten ökning, om än så liten.

Utmaning övergångar:
Bibehålla mjuk följsam sits och fortsätta rida, gärna i form men framförallt utan att S springer ifrån mig och jag studsar omkring okontrollerat ovanpå sadeln.

Min (tillfälliga) lösning:
Jag har tänkt en del på filmklipp som en kompis till Karin lagt ut på soc.medier där hon rider sin westernhäst i galopp och trav till halt med bara sätet.
Det ser så himla lätt ut, vilket det så klart inte är på vägen dit. Men hon har tränat sig och sin häst dit och det fastnade hos mig och jag hade dom i bakhuvudet under gårdagen och använde sätet bättre än tidigare.
Jag veeet att sätet är a & o i ridning men det är inte samma sak som att kunna praktisera det.
Värdefull information finns överallt men det är svårt att veta eller styra över vad som fastnar hos en.
Finns massor med fina dressyrritter man kan kolla på för att bli inspirerad men jag tror att det som fick det att vakna till för mig och se sitsen i ett eget sammanhang var att westernridning görs på långa tyglar och då blev det så mycket tydligare än när jag ser ett helt dressyrekipage, jag har nog svårare att se vad som är vad där. Just nu iaf.
Jag lånar lite av den pusselbiten och bygger långsamt ihop ett dressyrmotiv, som är den formen jag vill träna och tävla i. Tack för att du delar med dig Carro T :)

Utmaning diagonaler:
Linjen mellan bokstäverna behöver flyta som ett rinnande vatten, gärna med lite mer tryck framåt. Vårt problem är att S blir handbromsig och motsträvig. Nu när jag skriver så slår det mig att hon kanske saknar tryggheten/stödet av staketet/sargen när vi vänder upp på linjen?
I traven innebär det att hon bromsar upp och travar på motvilligt mot nästa hörn med sura öron och piskande svans och vi kan glömma nån längning av traven.
I galoppen innebär det att hon bryter av för tidigt innan hörnet och/eller slänger iväg en kospark i farten och travar flängigt iväg innan jag hinner få ihop oss igen.

Min (tillfälliga) lösning:
Nöta nöta nöta och berömma mycket när hon släpper på och går fram. Hon behöver vara framåt för att jag ska ha något att samla ihop innan hörnet och det blev några mer eller mindre lyckade försök igår.
Jag red igenom LB:1-programmet 2 ggr i slutet av passet och första gången blev de faktiskt nästan bra i både trav men framförallt i galopp. Andra gången blev det handbroms och kospark båda galopperna så då hade hon nog hunnit bli trött men hon travade på friskt ändå.
Några av diagonalerna blev ändå de bästa vi gjort hittills så jag är hoppfull.
-----------------
Sitsen är ständigt återkommande och jag måste lägga mycket fokus på den, sitter inte i ryggmärgen så mycket av att vi faller isär beror så klart på att jag inte är konsekvent och ger fel signaler.
Extra roligt igår var att hon inte surnade till när jag sjönk ner i arbetstrav första gången, det brukar hon alltid göra en sväng innan jag hunnit komma mer tillrätta. Hon kanske blivit avtrubbad :P
Nä, jag är optimist och väljer att tro att jag blivit mer bekväm för henne.
Jag märkte också att hon gick i en mycket mer konsekvent stabil form genom passet, heja heja.

Efter passet igår la jag upp nedan inlägg på instagram. Starlight var faktiskt lite trött i benen, tror det är första gången jag på egen hand gjort ett sånt ridbanepass. Nu är inte en trött häst nån merit, inte så, men att jag kommit till så pass mycket jobb att hon fått ta i ordentligt utan vägledning. Det är jag lite nöjd med ändå.


Inspiration får jag också av Carolines Hästdröm,
otroligt bra och analyserande inlägg.
Ett tag framöver kommer det nog mest vara fölbilder där
för hennes Stina har äntligen ploppat ur sig sitt lilla föl <3
 
Egentligen är jag stalledig idag men med det tuffa passet igår och jag som är bortrest imorgon så ville jag att S skulle komma ut och röra på sig och rensa ut lite slaggprodukter. Så jag släppte ut imorse och tog mig en löptur med henne. Första gången jag springer på säkert två år. Ev kanske jag sprang nåt varv eller två hemma förra året men det kan lika gärna ha varit 2015. Minns ej.
Var dödstrött när klockan ringde men så kollade jag på telefonen och Carros übersöta föl hade kommit så då klarnade skallen direkt.

Ingen imponerande fart, jag gjorde 2 promenadavbrott när halsen snörde ihop sig av ansträngning men ändå mycket nöjd med min insats. Även om S skötte sig finfint så är det meckigt att springa och hålla ordning på en häst samtidigt, är jag själv så kan jag jogga fokuserat superlångsamt när det blir jobbigt för att sen springa på igen. Lite mer risk att jag snubblar på mina egna fötter (eller blir fälld, host host Vasaritten, S) när hon är med. På hemvägen ville hon helst gärna ligga lite framför mig också.
 

Ha en skön helg!

/G






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar