Stall Vall

tisdag 31 januari 2017

Nedräkning till disco

Hej!
Inte blivit något inlägg på ett tag och skulle kunna skylla på att bloggappen i mobilen är knäpp just nu (vilket den är) men det är inte därför, det har bara inte hunnit prioriteras bara. Men just nu sitter jag på mitt lilla rum på EFG Hilton i Tranås och passar på att skriva medan nagellacket torkar och med säsong 5 av New Girl i i bakgrunden i mobilen. The little joys in life!

Torsdag - kaospromenad

Vi har 2 fuxar i stallet och de kan inte bete sig verkar det som. Vi tog en promenad med hela gänget, Karin red Zia och hade Starlight som handhäst, min kompis Veronica tog Ice och jag Sune. Sune var pigg som ett as och riktigt härligt jobbig bajskorv. Ice var tydligen också skitdryg, hon som brukar såsa med långsammaste skrittstegen gick o drog med Veronica så hon var helt slut i armarna. Sune hade chillat ner lite så jag tänkte hjälpa till genom att ta båda och försöka uppfostra Ice lite. So stoooopid, so so stooopid tanke. Sune tänkte rovdjursanfalla Ice, Ice wasn't having it och vände sig och kickade men träffade mig istället. En mindre träff på benet som slant vidare och touchade revbenen ovanför magen. Blev som tur var bara en liten svullnad och rött på benet och ingenting på magen. Mest sur på mig själv som gjorde nåt så ogenomtänkt. Och funderingar på hur man lättast gör sig av med dryg ponny. Maffiastyle á la Vegas? Vi har ju praktiskt taget en kvarts öken att gräva ner henne på, är nog ingen som märker.

Vi styrde iaf upp det med att Karin tog Ice som handhäst, fick lite uppläxning när hon betedde sig och vips så lunkade hon på bakom Zia. Veronica tog Starlight som tagit allt med ro. Första gången som handhäst och allt, skötte hon exemplariskt.

Lördag - långskritt & anmälningsstress

Med sällskap av Helena/Calle och Tina/Gripen som kom på besök och Linda på Zia så skrittade jag och Starlight ut och blev borta i nästan 3 timmar. Underbart! Kändes inte alls så länge. Vi travade lite och tog en väldigt kort galopp men annars var det bara skritt, totalt 17 km.

Efteråt stallfixade jag och höll mig inloggad på TDB med ögonen stenhårt på klockan. Kl 19 öppnade anmälan till Pålsbodaritten 11/3 och med begränsat antal starter på bara 20 st så skulle det vara total huggsexa om platserna. Exakt 19.00 uppdaterade jag sidan i mobilen, ändrade till Starlights namn (Ice ligger alltid först, daaamnit), förstora sidan för att trycka i rätt klass, shit VART ÄR anmälningsknappen, BAM där var den, anmälan registrerad, backa tillbaka o kolla om jag fick en plats eller blev reserv och puuuuuuuuuh, jag fick den sista platsen i klassen. 19.00.31.
11 ordinarie platser och 16 reserver. Galet. Snacka om adrenalinrusning i kroppen, var helt gungig i magen minutrarna före. Hoppas vi håller oss på benen nu så vi äntligen kan få komma iväg och partaja igen. 1,5 år sen sist.

 
Söndag - dressyr & djur
 
På söndag fm så åkte jag till Sörmon och kollade in LB1-klassen i deras pay & ride. Till min glädje (obs, absolut INTE skadeglädje!) så insåg jag att det fanns fler spända hästar och ryttare som råkade rida fel och så. Det blir väldigt avdramatiserande samtidigt som jag blev inspirerad av det som såg bra ut. Fick info om att det kommer en ny pay & ride där 5/3 så den ska jag verkligen försöka vara med på. Passar bra i tiden också då det är veckan innan Pålsbodaritten och jag försöker alltid checka av med en dressyrträning innan tävling.
På eftermiddagen grillade familjen korv hemma i trädgården och åkte sen till Mariebergsskogen och kollade på djuren och kliade får innan jag åkte till stallet för en tur till ridhuset och rida jettefin dressyrridning på min dressyyyrdrake.
Gick bra, tränade en hel del på övergångar, alltid lika roligt på en häst som för varje avsaktning blir liiite lite piggare.
 
Måndag - mer dressyr
 
Varannan måndag är träningsdag så igår var det dags igen. Vi jobbar på med lösgörande jobb och Susanne konstaterade att Starlight såg mycket mer avslappnad ut med spelande öron istället för bakåslickade håll käften/sluta peta på mig-öron och att hon överlag ser än mer mjuk ut. Aah vad det värmer i hjärtat att det händer saker för varje gång. Sen var hon lite trött i bakbenen när vi kom till galoppen på slutet så då hade hon lite åsikter men fattningarna var mycket mjukare trots det.
 
Sune och Karin var med och Sune var så övertaggad och vidrig som han bara kunde men med hjälp av Susannes guidning så fick Karin riktigt bra ordning på honom till slut. Han orkade t o m jobba fast han gjort sitt bästa för att köra slut på energin i början genom tokrodeo. Jag är så imponerad över att Karin satt kvar och orkade genomföra. Jäklar vad det behövdes, han var trött på riktigt efteråt, orkade inte ens bita på tyglarna eller retas med Starlight. På iaf hela 10 minuter.
 
Nu är jag som sagt i Tranås så hästarna får vila i 3 dagar och på fredag får det blir en klätterpromenad till sandgropen. Blir bra med några vilodagar för Starlight, kanske hinner växa ut lite päls bak på ryggen där schabraket skaver på vinterpälsen. Renskinn ska vara bästa underlaget för att slippa skav men de är ju så jäkla tjocka så då ligger inte sadeln som den ska. Typiskt.
 
/G

tisdag 24 januari 2017

Fegar ur

Eller tar ett moget beslut, beroende på hur man vill se på't.
På söndag är det pay & ride på Sörmon som jag redan sent i höstas planerat vara med på men känner nu att jag inte är där än, varken mentalt eller resultatmässigt. Och med den låga nivå vi är på så har jag hela tiden sagt att så länge vi blir lite bättre för varje pay & ride/tävling så är jag nöjd oavsett låga poäng. Men inför denna så känner jag mig väldigt osäker på om vi skulle få högre än 55% och då tränar jag hellre på ett tag till utan domarögon på oss.
Sen kan jag självklart inte räkna med att få högre poäng oavsett men känslan inför ska vara att vi kan det, annars kan det kvitta.
Däremot är jag sugen på inspiration så jag tänkte ta min termosmugg med te (nappflaskan) och en filt och åka dit o kolla på de andra ekipagen. Var länge sen jag var där nu.

 

Från pay & riden jag red där 2015. Herregud vad länge sen,
känns helt konstigt att hela 2016 försvann ridmässigt.
Hon är såå fin här!
 

Och här, hon springer så fint när hon kopplar av.
Jag sitter skitfult, vart är den lodräta sitsen t ex, men skit i det o kolla
världens finaste häst istället <3
Inför årets dressyrdebut ska jag försöka få med mig någon vänlig dressyrsjäl som kan vara mentor åt mig, minns att jag kände mig lite vilsen och ensam på debuten i Åmål trots det fina stödet av familjen.

/G

Stora stenar i Storfors

Äntligen äntligen ÄNTLIGEN!
I lördags var jag iväg till Storfors och red med några i klubben, vi är ett gäng som satsar på att vara med i Lag-SM och försöker träna ihop då och då. Satsningen drog igång förra året men vi vet ju alla hur den gick för mig o S och senaste träningen kunde jag inte vara med på så detta var första.
I Storfors var vägarn snöiga och isiga så ritten blev tokmkt över min förväntan, äntligen fick vi galoppträna. Helt fantastiska vägar, lagom kuperat och vädret var perfekt.

Starlight var lite stissig i början men klart coolare än hon kan vara, vi höll oss längst bak ifall det skulle bli en massa brallande och hon var rätt ok med det och låg inte och pressade i de andras rumpor allt för mkt. Hon var cool med det mesta förutom jättestenar. De hade hon koll på, rätt vad det var skuttade hon åt sidan eller stannade till och jajemen, då var det en stoooor sten inne i skogen. Av alla grejer man kan vara rädd för...

Rundan blev 35 km och snittfarten ca 13,5 km/h och S hade massor av energi och ork kvar. Hon kändes så lätt och stark och ville galoppera hela tiden, även när de andra travade. Jag försökte få henne att trava med men det blev bara taktande, så då hamnade vi så klart lite efter och då kom det ännu mer taktande så hon fick ligga och galoppera långsamt bakom istället. Nöjd häst.

Ritten var sån release på många plan, jag kom iväg lite längre bort än vanligt, S fick en välbehövlig urblåsning och vi fick ett kvitto på att skrittklättringsrundorna och alla turer till ridhus gjort väldig nytta i brist på bra underlag och jag fick en långritt i kroppen. Det har jag liksom glömt i frustrationen, att jag också behöver vänja kroppen. Den har jag haft redig träningsvärk i senaste dagarna kan jag säga. Trots att det är hästen som tydligen gör jobbet. Märkligt ;) #jerringdrama


Jag har ju tvekat och nästan bestämt mig för att rida Sämsholm i april istället för Pålsboda i början av mars men efter helgens lyckade träning så har jag ändrat mig igen. Det får nog banne mig bli en T50 i Pålsboda ändå. Om det inte är åska, drivis o broddunderlag, då vill jag inte vara med. Skulle inte förvåna mig ett dugg om vintern väljer att dra in över landet Sverige runt den tiden. Why not, vädret är ändå upp o ner.
 
Varför jag väljer T50 istället för CR är för att jag inte orkar behöva tänka på minimihastigheten, tycker det är döööden att behöva skritta 1/3 sista slingan för att det gått för fort på första. Inte för att jag har tänkt rida som att jag stulit hästen men att rida på 13,5 km/h istället för 12-12,5 kan göra en skön skillnad mentalt när man sitter på en häst som bara vill fram fram fram.
 

I söndags fick S vila och Ice fick en klättringspromenad med mig och Andreas och igår åkte jag och Karin till ridhuset med Starlight och Sune. Starlight skulle mest få joggas omkring och mjuka upp sig men Karin fick nåt ryck när vi kom fram och ville hoppa (say what now?) så vi ställde upp ett litet kryss och några travbommar. Starlight hoppade mjukt över det låga hindret och travade riktigt fint över bommarna (brukar vara lite röjigt och helst hoppa över sista bommen) så hon kändes i fin form.
Sune var superduktig förutom att han brallade rätt vilt efter vissa hopp, Karin var fasen skitgrym som satt kvar och dessutom vågade hoppa fler gånger. Och hon påstår att hon är hopprädd.
 
Idag har hela hästgänget blivit vaccinerade och Ice fått en 30-minuters mosstrampningspromenad så nu blir det ett par vilo/lågintensiva-dagar innan vi kör på igen.
 
Taggad!
 
/G
 
Ps. Starlight, skador godkänns ej under 2017 så det är ingen idé att du försöker!


söndag 15 januari 2017

Plus trots minus

Nu drog det iväg igen så rubriken i utkastet stämmer inte riktigt för tillfället. Var för jäkla kallt i helgen men nu är det 6 plus istället. Mest ambivilenta (orkar inte googla stavning) vintern jag kan minnas.

Några plus ska skitunderlaget i a f få. Starlight har fått en mycket bättre skritt och alla turer till ridhuset som innebär att hon får galoppera har gjort att de blivit riktigt bra kompisar, ridhuset och hon.

Ice är dessvärre inte till nån hjälp med skritten när hon är med som handhäst. Så otroligt seg skritt, jag döööör vad frustrerande det är. Men jag får bra träning i överkroppen av att försöka dra med henne. Tänk positivt!
Jag tog en två timmars skrittrunda med hästarna i lördags, kallt som f-n, fick hoppa av och gå på hemvägen. Ett par korta ställen funkade för trav och då lyste de upp och sprang glatt på med öronen framåt.


På söndagen åkte jag till ridhuset med Starlight som fick galoppera en del, det var uppskattat. Klippningen är också uppskattad, även om den är osnyggt gjord, och nu svettas hon betydligt mindre.


I måndags var det träning för Susanne igen och det gick bra men shit vad mkt sämre jag rider när det är kallt. Kniper ihop hela kroppen och fingrarna domnar bort innan cirkulationen kommer igång.
Starlight tyckte det var jobbigt med sidvärtes på långsidorna i vänster varv, bakdelen innanför spåret kombinerat med utåtställning, men blev fin av jobbet ävenom hon fick kämpa lite med galoppen. 

Idag blev det en ny tur till ridhuset efter vila igår och nu var det stor skillnad på galoppen, mkt stabilare och lugnare, hon orkade tänka i hörnpasseringarna och på volterna och vila mer på stegen. Härlig känsla och senaste veckorna har hon rundat till sig i musklerna lite mer så nu börjar arbetet visa resultat på flera plan.

/G


fredag 13 januari 2017

Lugnad

Nä, blir ingen galoppträning på söndag, blir långskritt istället för självklart är det minusgrader utan snö IGEN.

Känt mig lite stressad över detta men Karin lugnade mig idag med betryggande insikten att Starlight är välgrundad trots allt och vi kommer hinna galoppera innan säsongen, hon får faktiskt flås av allt klättrande vi gör också och det är helt rätt att fokusera på dressyr under tiden.
Tack Karin <3

Igår morse fick Ice en klättringspromenad, Sune skrittdressyr på ridbanan (låter hur töntigt som helst) i brist på annat och Starlight blev till slut klippt. Först var det lite obehagligt med maskinen men sen stod hon lös, på sin vakt men ändå lugn. Klippte hela halsen och fram på bogen, inget mästerverk men funktionellt. Mer kan man inte begära av mig.
Här anas det lite oråd - tomteluva i januari liksom.

/G

onsdag 11 januari 2017

En bra hästdag

Onsdag already och inser att jag har ett utkast från i måndags liggande i bloggen så får väl ta det därifrån och rubriken får ligga kvar.

I måndags var vi på ordentlig tandkoll (gjorde en snabbtitt i början av dec som sagt) och det såg så fint ut så i munnen på Ice, lite småslipning på nån tand bara. Så inte troligt att något i munnen stört henne och orsakar minskat intresse för höet.
Hon äter hyfsat bra i hagen och lämnar mer på natten så min uppskattning är att hon får i sig runt 4-4,5 kg hö/dygn av de 6 kg hon fått. Hon äter glatt upp müslin som hon stödfodras med för att få i sig alla vitaminer o mineraler som behövs (efter noga uträknad foderstat med höanalys m m) och verkar välmående i övrigt så det kan vara så enkelt som att hon reglerar sig själv efter hur mkt hon rör på sig. Så gjorde hon förrförra vintern, då började hon lämna hösilage en period, och när hon går på vårt bete så blir hon inte tjock så hon verkar inte vara en hysterisk matvraksponny.
Så nu får hon minskad mängd framöver så får vi se om hon ff lämnar kvar mat.

Borst och lite em-mat samtidigt.
Olivia följde med till kliniken så de fick kvalitetstid med varann och med mig <3
Jag bävar ju alltid för att åka iväg själv med Ice, alltså utan hästkompis. Vet aldrig hur välvilligt hon går in i transporten när man ska hem och när hon dessutom varit drogad så kan det vara skitsegt att lasta henne. Hon stänger av och blir väldigt fast i marken. Efter att ha promenerat 100 varv på parkeringen för att väcka henne så var det dags och Olivia ville väldigt gärna prova själv vilket jag liiite motvilligt gick med på. Ibland kan det förlänga förloppet en hel del, när hon väl kommit på att hon kan åla sig åt sidorna. Men hon gick bara rätt in med Olivia, inte en tvekan. Fantastiskt <3

Flockbunden som hon är så försökte hon ropa på kompisar även i drogat tillstånd, i de stunderna funderar vi på hur mkt okänd härstamning hon har egentligen. Är hon verkligen 100% häst överhuvudtaget?

Hon försökte t o m gnägga drogad, men munnen uppspärrad av mojängen veterinären sätter in i munnen för undersökningen OCH med verktyg i munnen. Pluttan.

När jag släppt av Olivia hemma, åkt tillbaka till stallet och skickat (hade tydligen skrivit "kickat ut" först haha, näe så jobbar vi inte med våra djur här faktiskt) ut Ice i hagen igen så lastade jag in Starlight och åkte till ridhuset för lite dressyrnötning.
Läste nedan länk på facebook och blev inspirerad så framdelsvändningar har blivit en standarddel av passen nu:
http://www.hippson.se/artikelarkivet/dressyr/masterliga-kyra-samlade-zettermans-hopphast-ett.htm

Supernyttigt för att få Starlight mer framåt och accepterande för skänkelhjälperna.
Hon blev alldeles svettig (jag måste ta tag i klippningen nu) och skummet i munnen skvätte i ridhuset. Hade hoppats på mer snö så vi kunde få komma ut o galoppera men nä, blev plusgrader med regn och blåst istället. Den här vintern är så jäkla sämst.
Tävlingssäsongen för distans känns 1000 år bort när man inte kan få träna vettigt. Start på Pålsboda 11/3 känns inte som att den kommer vara aktuell för oss, får nog sikta på Sämsholm istället.

Igår skrittade jag och Karin ut på skimlarna och klättrade en timme, får väl hålla med Karin om att den här vintern åtminstone gett Starlight en bättre skritt, hon kliver på som tusan nu. Inte för att det hjälper när hon blir uppspelt, då är det taktande skritt/trav som gäller. Den sitter i huvet den men trevligt att veta att det finns ett långt steg i den lilla traraben.

Zia och Starlight ser ut som vi känner oss.
Sämsta vintern ever...
Karin konstaterade när hon skrev i stallkalendern att Starlight faktiskt gått 6 dgr i rad, jag trodde inte på henne först men jo det stämde. Är ju mest skritt/klättring, nån promenad och så ett par ridhuspass så då känns det inte så mkt men idag ska hon få vila oavsett.

/G



 

söndag 8 januari 2017

Söndag (och några andra dagar)

Och där var det slut på helgen och helgerna. Poff borta bara sådär.
Den här veckan började fint med träning sen på tisdagen så pucklade Starlight och Zia på varann så blodet sprutade från båda vid em-maten. Va blire?? Starlight brukar bara varna så de andra håller sig undan och Zia brukar ALDRIG tjafsa tillbaka mot sin storasyster-idol. Men nåt var det i luften. Eller på marken snarare kanske för det hade kommit snö och det har det ju inte varit mkt i vinter hittills. Blåste hela dagen gjorde det också så då brukar de vara taggade. De verkade ok iaf, ingen var halt så vi skrittade ut som planerat. Ice var med som handhäst och var skitdryg o Starlight surade på henne hela tiden. Sune var som en studsboll så Zia var den enda som var som folk.

Jag är lite dagvill men tror att det var på torsdagen sen som jag tog en promenad med Starlight, hon var fint läkt på sitt sår bara lite lite svullen och småvarm.

Med snön som lyser upp så behövs inte pannlampa i skymningen.
På fredagen kom Pär och skodde om alla så nu har de fräscha hovar och nya broddar så de ska klara sig ett tag. Karin och jag tog skimlarna och skrittade ut i 1,40 h. Är kallt nu så jag fick hoppa av och gå en bit efter tag, man blir ju helt genomfrusen av att skritta. Varit frusterad över hästsparkar och taskigt underlag men båda har rört sig fint under helgen så tack o lov var det bara ytliga sår.
Vore ju fantastiskt om man kunde få återuppta galoppträningen nu när det äntligen börjar komma ordentligt med snö.
 
Igår var vi på kalas och firade Arvid. Emil och Olivia var med och lekte med kattunge-Siri, som var helt galen. Hon var smart och tog powernap medan barnen fikade för sen vare på't igen bara.
Supersöt liten störo-kisse <3
 
Efter kalaset så hämtade Andreas barnen och jag o Karin till ridhuset för ett kvällspass.
Har skärpt till mig och plockat fram div facklitteratur gällande ridning som legat o samlat damm under sängbordet i några år + sparat lite intressanta länkar på facebook fr olika clinicer så nu måste jag börja praktisera dom också. Dvs mycket fokus på sitsen och lydig Starlight (som i att inte ifrågasätta och bli förbannad när jag ber om något för att sen tycka att okejrå, det kan vi väl göra då).

 
Idag blev det en promenad i mossan med Ice för att sen åka iväg med Starlight till Helena för en ridtur med henne och Calle. Blev en himla mysig skogsrunda som var ganska off road och klättrig, det gillar vi. Fick hoppa av och promenera idag med för att få igång cirkulation. Vi avslutade rundan med att jag och Starlight galopptestade travträningsbanan som Helena bor granne med och underlaget var riktigt bra. Så bra så jag och Karin åker dit på söndag och galopptränar på riktigt.
Hade hackamore idag och det är ingen höjdare att galoppera med det, får en häst som lägger sig i händerna och blir stark på ett trist vis så jag testade ett varv bara. Håll tummarna för att underlaget håller sig en vecka till och att det t o m kommer mer snö. Vill få häst redo för rolig tävlingssäsong.
 
Apropå tävlingssäsong så har jag på em suttit och tragglat med att få in hästarnas vaccinationerna i TDB. När poletten ramlade ner efter div svordomar och hjälp av vänner så var det riktigt lätt så nu är de startberättigade. Eller ja, Starlight iaf, Ice måste få dispens för sin medicin noterad men det är inget jag fixar förrän jag vet om Olivia vill starta nån CR alls i år.


Fick pannkakor av Andreas när vi kom hem (Emil var med till Helena och hängde med William). Älskar mat serverad, med mammas blåbärssylt och kokosflingor så det blev lite tuggmotstånd :)
 

Imorrn ska jag ta med Ice till kliniken för riktig tandkoll, hon började pilla och lämna kvar hö för ett par veckor sen så vi behöver kolla så det inte är nåt galet i munnen. I övrigt är hon precis som vanligt och äter glatt upp den uppblötta müslin hon får så vet inte vad det kan vara annars. Hon blev pillig innan medicinen så den bör det inte vara. Knas knas, håll tummarna för att det inte är något dyrt.

På återhörande!

/G


tisdag 3 januari 2017

2017, baby!

2017 och vinterträningen uppstartad med dressyrträning för Susanne. Karin var jättenöjd med Sune som kändes riktigt fin, Starlight var lite trögstartad och tjurig vilket alltid gör mig vaksam på rörelsemönstret men sen kom snurret i bakbenen igång och det blev riktigt bra.
Är man en känslig individ så är man, slagit om fr 11 plusgrader till 5 minus på 1,5 dygn så inte så konstigt att kroppen inte alltid hänger med.
När vi skulle sitta ner i arbetstraven så blev hon helt förnärmad och undrade vad jag höll på med däruppe, sluta skumpa runt och stör med dina extra julkilon. Jorå, tro inte att jag inte märker. Typ. Men vi hittade lite rytm och så fort vi gungar ihop oss så blir det så bra.

Foto: Susanne Åberg

/G

söndag 1 januari 2017

Gott nytt år!

Om slutet av 2016 är någon indikation på hur 2017 kommer arta sig så känns det riktigt lovande.
Har två för tillfället hela och friska hästar, kunde i lördags lösgaloppera Ice på ridbanan tack vare 10 plusgrader, hade helmysig nyårsfest med 12 vuxna + 13 barn igår och bäst av allt - i onsdags när jag och barnen kom hem från stallet och jag var inställd på att vi skulle ta tag i städningen efter julgästerna åkt hem SÅ HADE ANDREAS REDAN GJORT DET! Jag blev på riktigt tårögd, har jag sagt att han är BÄST <3

Antingen sprang hon bredvid travbommarna och brallade iväg brakskitandes
eller så kom hon i galopp och hoppade över alla tre. En o annan spänning
i kroppen släpptes nog i a f.
 
Heeeej, finns det någon lunch till oss, vi som är så gulliga?
 
10 grader varmt och naken = rulla sand rulla sand rulla sand!
Och idag blev alla hästar motionerade, Linda var ute med Zia på fm och sen var jag och Karin ute med övriga efter lunch. Tyvärr var det minusgrader inatt igen så blev mestadels skritt men det behövs det med så det är bara att gilla läget. Härlig men lite kall tur, bistert ute i blåsten.

Sicket gäng! Sune spanade efter björnar i buskarna
medan Starlight tvärnitade för pinnar på marken.
Ice var som ett pålägg i en fåntratts-sandwich.
Egentligen har mitt 2016 varit rätt bra faktiskt, men fång och fraktur är två hästincidenter jag gladeligen hoppas på att aldrig behöver uppleva igen. De har lagt ett mörkt moln över mitt huvud och stulit massor med energi under större delen av året.
Annars så har vår familj haft underbar semester tillsammans, renoverat oss lyckliga och fyllt 40 både jag och Andreas. Så nu när jag kommit ut på andra sidan av skador och renovering så känner jag mig riktigt harmonisk.
Men 2016 har varit ett märkligt år, hästar och människor har skadats ovanligt mycket här o där, artister och skådisar som alltid funnits där har gått bort och ett misslyckat presidentval i väst har visat att Voldemort visst finns på riktigt.

Så 2017 tas emot med blandade känslor, mycket tro och hopp om ett bra år men lika mycket ovisshet om vad som egentligen väntas. Men men, jag är trots allt en optimist och tänker inte måla fan på väggen. Kommer däremot svära som fan om (när?) det går åt skogen.

Till dess ropar vi Heja Vall!

/G