Stall Vall

söndag 20 augusti 2017

Rörlig

Asså, vicken distansrittsvecka Sverige haft!
Först EM-brons för laget och sen har två andra svenska ryttare vunnit andra tävlingar ute i Europa i helgen. Inspirerande!

Nåt annat som är inspirerande är helgens tokfina pass på Starlight. När häst är frisk och går fint så får jag en massa energi och orkar ta tag i andra saker också. T ex måla om den där fula lilla laxrosa toan vi har i källaren och få feeling och baka bullar. Sky is the limit sa Görel och däckade sen i soffan...

Igår tränade vi alltså för Anna. Vi joggade igång och kollade läget, Starlight var full med energi, troligtvis pga vinden och att det är svalare ute. Kan även vara att jag för ovanlighetens skull hade dressyrspöet med mig. Brukar glömma det annars och kan vara bra att ha för att förlänga skänkeln och nå bort till rumpan som ibland behöver petas rätt, den vill gärna komma in till höger.
Intressant nog så behövde jag inte göra det alls den här gången.

Oavsett så var hon PIGG och som Anna konstaterade under passet: du har fått en riktigt rörlig häst. Vad himla glad jag blev att få höra det, världens komplimang <3
Direkt vi joggat igång o checkat av så fick jag börja galoppera och uppgiften att tempoväxla, öka på galoppen tills jag får svar utan mothugg och varva det med en lugnare galopp. Efter några tydliga åsiktsyttringar i form att tjohon med bakdelen och jättearga öronvinklingar fram så fann hon sig i att svara med att öka istället. Avspänt och trevligt.

Förra träningen jobbade vi med att hon skulle bära sig själv bättre i vänstergaloppen men det syntes det inget av den här gången. Har varit duktig elev och tränat självständigt så det var skönt att det gett resultat.
Jag tror vi fått mycket gratis av att åka till körplanen och rida, hon har en helt annan framåtanda där som hon sen tar med sig till vanliga ridbanan.
Läxan till nästa gång är att träna diagonaler där borta, både trav och galopp och galoppdiagonalerna ska jag avsluta med att med en stor snäll sväng fortsätta galoppera i förvänd galopp.
Detta för att försöka få bort att hon knyter ihop sig innan hörnet där diagonalen tar slut och börjar stå emot.

Ett riktigt superpass och jag gick på moln efteråt.
------------
Vädret just nu är en förvirrande blandning av kvavt, kallt, regnigt, varmt, ösregnigt, mulet, strålande sol osv. Igår spöregnade det galet mycket fram tills ca 45 minuter innan vi skulle träna sen hann vattnet sjunka undan lagom tills vi skulle rida och fick toppenunderlag.

Idag hann vi nästan rida hela turen som hamnade på 22km och 2,19h utan regn, sen kom det en skur som gav sig rätt snabbt så jag hann cykla halva vägen hem innan det drog igång igen. Sen tokregnade det en stund under eftermiddagen igen. Och sen jättefint. Förvirrande.
Jag har haft turen att aldrig behöva tävla i skitväder så får se om jag lyckas tajma nåt längre utepass i regn. Annars kanske vi får en chock och deppar ihop ute på banan om det blir åska och drivis på Rökulla.

Dagens pass var iaf helt klart underhållande. Starlight och Zia var såå pigga, Karin red mestadels bakom mig och fick en hel del show att kolla på.
Starlight kanske tänkte att om vi tyckte hon var rörlig igår så ska vi få se på riktigt rörlig idag.
Hängde t o m löst en gång när hon gjorde ett jätteskutt åt sidan som jag inte var beredd på. Men även om det var lite skuttigt så var det mycket framåt, ingen broms. Jäklar vad hon matade på, som att hon vet att nu är det minsann ingen igångsättning längre. Hon ville vara först och körde inga fjanterier med att ligga och trycka i rumpan på Zia. Helt underbart, göttigt mixpass med en del klättring också.

Mina järnhästar!
Imorrn blir det promenad och tisdag dressyr. Är egentligen stalledig på tisdagar men bytte dag för på onsdag ska jag med Sörmon till ridsport-EM i Göteborg och kolla på hoppning, dressyr och undvika att shoppa onödiga saker. Saker som inte är onödiga är reflexgrejer, det behöver bunkras upp med så det ska jag kolla på.

Nähäpp, nu har nog färgen torkat hyfsat så jag kan limma upp tapet på en vägg, sen får toan anses vara klar. Ett sånt där renoveringsjobb som inte tål en närmare granskning så kommentarer av besökare därnere som t ex "oj, där har någon visst råkat slinta lite med penseln" kommer ignoreras.
Här har inte råkats nånting, här har inte orkats. Skillnad!

/G
 

torsdag 17 augusti 2017

Lag-brons i EM!!

Så jäkla grymma de är - hästarna, ryttarna, groomarna m fl och landslagsledaren Leonard Liesen som samlat truppen och tillsammans utstrålat lagkänsla så det lyst upp hela distans-Sverige! I a f om en ska gå efter känslan på facebook.
Gissar att lag-SM kommer få sig ett lyft och locka fler starter nästa år. 

Ej att förglömma Sara och Elopoldas individuella 10:e placering, WOW!

Hippson har rapporterat löpande under mästerskapet vilket känns så kul och fräscht jämfört med hur det brukar se ut fr t ex Tidningen Ridsports sida. Förutom Ulf Lonäs uppskattade reportage så verkar de helst bara uppmärksamma grenen när det händer skit i UAE.
Men det är inte den distansritten de flesta  av oss representerar i Sverige, äntligen har vi fått nyhetsrapportering om sporten många av oss älskar, inte om avarten som rids på andra håll.


Medan atleterna kämpade sig genom den tuffa banan så blev våra blygsammare stjärnor nyskodda och redo för intensivare träning.
Igångsättningen är nu färdig och siktet inställt på genomföring av 100km om en månad. Banan är kuperad så backträning är ett måste även om jag inte ska rida som om jag stulit Starlight (vilket jag iofs nästan gjort med tanke på vad Karin sålde henne för hehe).

På lördag dressyrtränar vi för Anna och på söndag är det tänkt att köra ett lagom snabbt långpass i kuperad terräng.

Dansa - pausa - dansa - pausa

Oli och supersöt hundvalp hos hovslagaren. Eller är det ett marsvin?

Fick lära oss ett nytt ord idag när vi var på lära känna-samtal på Olivias nya skola:

Kubbigt - när något är kul men också jobbigt. 

Skitbra ord, kommer tjatas ut av mig.

/G 


Heja Sverige!

Distansritts-EM pågår för fullt nere i Bryssel och än så länge är alla fem ekipagen på banan. Får gåshud av uppdateringarna, är så spännande!
Är så spännande så det t o m börjat bubbla i Karins distanskänslor hehe.

Längtar till Rökulla, har bokat om till stuga och uppstallning betydligt närmare tävlingsplatsen så nu känns det mycket lugnare. En månad kvar bara.

Veckan har bestått av skritt m klättring i grusgropen i måndags, Starlight fick vara handhäst.
Igår åkte jag till Hannäs körplan och dressyrade runt tillsammans med Helena o Calle-fjordingen.
När jag åker iväg så brukar jag har skydd på alla benen, antingen benskydd eller lindor, så slipper jag krångla med transportskydd. Köpte torv på Granngården igår och hittade kombinationslindor i fleece/nåt annat mtrl, skitsnygga mörkblå och till ett vettigt pris.
Paddar och fleecelindor på små trarab-ben brukar bli väldigt bulligt så dessa lindor funkade så mkt bättre så är supernöjd.

En annan nyinförskaffad grej är svanskyddet och det blev
oumbärligt direkt. Hon står och trycker svansen mot rampen
på släpet när vi åker så svansen brukar vara helt skavd.
Detta funkade kanon.

Titt så fancy en kan vara, lindad m paddar liksom.
Dressyrisch! På hemmaplan räcker det med framskydd.

Här ska det minsann inte hånglas med nån fjording inte.
Imorse tömkörde jag S före jobbet och barnens skolstart (!!).
Lajtan var fin men jag är verkligen inte duktig på tömkörning så det är inte lika givande för henne som när Anna eller Karin tömkör.
I em åker vi till Pär och skor skimlarna, tror han har någon ny idé om hur vi ska tackla skoslitar-damens dojor, blir intressant att se vad det är.

Däremellan kränger jag hästgrejer via Hästnet, sakta minskar högen med grejer hemma och intäkterna blir många bäckar små på unghäst-kontot. Med swish och Postnord/Schenkers pakettjänster så har det hittills varit väldigt smidigt att skicka grejer.
Har runt 6 mailförfrågningar på olika annonser som jag svarat direkt på och sen är det knäpptyst fr intressenten. Vad är grejen med det, så vanligt oavsett vilken typ av annons det är.
Oh well, får väl vara med på hästloppis när det är nästa gång. Skulle vara skönt att få iväg de skrymmande täckena.


/G

måndag 14 augusti 2017

Roadtrip

Att åka bil långt med tonåring är långt ifrån de där härliga långturerna man tog med barnen när de var små. När man var tvungen att stanna för blöjbyten, ev kaskadspya pga åksjuka, matning, rasta uttråkade sötnosar så de inte började klösa sönder inredningen o s v.
En gång spydde Olivia en halvtimme innan vi kom hem, klarade nästan hela vägen, sen fick jag skura min nyinköpta Toyota Corolla med specialmedel som luktade Jenka för att få bort lukten.

Nu går de ca 3,5 timmarna det tar att köra Karlstad - Värmdö på ett kick när man sitter och lyssnar på creepy-podden (spökhistorier) ihop. Och istället för godis som brukar vara ett måste så tryckte vi i oss sockerärtor, så jäääla hälsosamt. Nu måste jag googla hur hälsosamma de egentligen är, eftersom de är goda så måste det vara nåt lurt.
Det är nåt med konstinens på snacks som triggar mig, är det knaprigt så stillas godisbehovet verkar det som. Bästa bilgodiset är M&Ms, de där med jordnötter i, väldigt knaprigt och tuggvänligt.
Men jag måste köra abrupt avvänjning av sommardieten som bestått av nästan dagligt kvällssnacksätande så då testade jag att köpa sockerärtor, såna där närodlade med stora ärtor i, inte de platta som finns i kyldisken på Ica. Och det funkade kanon. Olivia gillade dom också, win!

Torsdagskvällen spenderade vi på krogen Sjöboden ute på Djursö, långt ute på Värmdö-landet. Eller skärgården eller vad man nu säger. Supermysigt, god mat och duktiga live-musiker.
Problemet med live-musik är ju bara att det inte går att umgås samtidigt, man kan ju inte prata med varann utan det blir bara en massa titt-sjunga-medande på varann. Eller så sitter man och skriker åt varann samtidigt som man försöker att inte vara respektlös mot musikerna.
Men anyways, mysigt var det och kul att lite spontant hänga på och fira syrran på rätt dag o allt.

Och vi verkligen tur med vädret!

Vi sov hos syrran och på fredagen jobbade jag som vanligt innan vi stack vidare till Anna och hälsade på i hennes nyinköpta hus ute på landet. Så himla fint och härligt annorlunda.
Med lång trappa upp till framsidan (inget för rullstolsburna eller folk med höftproblem) så hade man sen världens utsikt över hästhage och...ett sopberg. Det fattade inte jag först men det som ser ut som ett berg är alltså en soptipps baksida som blivit överväxt. Något trist som blivit vackert.
 

Vardagsmotion så att säga.
 
Långt därborta i horisonten är alltså sopberget.
 
Gäststugan vi bodde i, mkt mysig och inga spindlar därinne!
 
Som sagt så var det trappor upp till huset oavsett vilken väg
man tog, detta var det äldre, lite mer äventyrliga sidan. Älskar't!
Stallet där Anna har sina hästar numer ligger endast 300 m från huset så vi hann med ett ridpass innan middagen. Jag fick låna stora fina Helios.
Det är fan skitsvårt att rida nya hästar tycker jag, speciellt när de är nästan dubbelt så stora som en är van vid. Helios var som ett slagskepp i jämförelse med lilla ettriga Starlight och jag hade svårt att hitta ett vettigt samspel. Försökte omvandla det jag lärt mig hemma till något som liknade inverkan men han undrade nog mest vad det var för nån obalanserad mygga som satt däruppe och fortsatte lunka på i sitt bekväma tempo.
Anna gav mig tips och till slut så fick vi ett hyfsat trevligt avslut ändå. Men jag kände mig rätt så sämst. Allt fallerar liksom, har ju alls inte tryggheten och självförtroendet som kommer av lång erfarenhet för att veta vad jag håller på med så när jag sätter mig på en ny, och väldigt annorlunda, häst så krävs det verkligen att vi matchar för att det inte ska bli för många störningsmoment. Det är svårt att rätta till alla grejer man har svårt för men som man börjat hitta rätt på tillsammans med sin egen häst.
Jag vet ju vad välridna Annas hästar är så mina brister blir väldigt tydliga och det är inte så självförtroendehöjande. Föredrar när mina tillkortakommanden visas i mindre portioner, inte allt på en gång som en hoppbomb i poolen ;)

Före...och efter ridpasset.
Medan vi var i stallet så promenerade Olivia och Tia ner till hamnen som ligger i närheten och kollade båtar och fick tips om badstränder.
Kvällen spenderade vi med grillat finkött, lite vin och babbel. Olivia var med ett tag sen drog hon sig tillbaka till stugan och kollade på serier.
 
Var himla mysigt att åka iväg själva sådär. På lördagen åkte vi hem, med nya bänkskivan i bagaget och det blev huuur snyggt som helst. Så nöjda!
Ska ev oljebetsas mörkare men får bo in sig först. Hos Tia lämnade vi kvar ett pallunderede och en brun sadel som jag köpte på chansning till Ice för några år sen men som var för trång. Den ska nu få bli barpall i köket.

Spillvirke från en kompis till Tia som hon limmat till en bänkskiva.
Stativet har jag ritat och låtit en smidesfirma svetsa ihop. Overkligt nöjd med slutresultatet.
Igår hoppade jag upp på Starlight för ett ridbanepass efter 3 dagars vila, hon kändes kanonfin och jag kände mig hemma i sadeln. Hon är verkligen så mycket stadigare i formen nu än hon nånsin varit tidigare. Travdiagonalerna är mer påverkbara nu och jag fick lite flashback till när jag insåg att vi en gång i tiden hade jätteproblem med galoppfattningar och vad konstigt det kändes att vi haft så svårt med det. Utvecklingen smyger sig på och plötsligt inser man vart man en gång i tiden varit.
Galoppdiagonalerna behöver vi inte prata om så mycket nu..ehum.

/G





fredag 11 augusti 2017

Blogg bloggare bloggast

Måste ju vara så det böjs eller hur. Jag är typ blogg minus och Görel är bloggast plus. Om man ska försöka böja ännu mer.

På tal om böjning så har det böjts en hel del sista tiden. Hela Sune typ. Och röntgats för cystor. Någonting har varit knas med Sune men vi har inte hittat felet. Fick tips av tränar-Anna om en veterinär i Norge och när Anna tipsar då vet man att det är bra. Så vi packade in Sune i transporten, Görel min trogna vapendragare hängde med och så begav vi oss norrut. Måste säga att jag var lite nervös för att åka över gränsen, har ju trots allt inte varit utomlands på väldigt många år. Och aldrig med häst. Skulle vi bli stoppade i tullen och bli misstänkta för att smuggla knark? Skulle de söka igenom transporten och bryta upp golvet? Lite katastroftänk har man ju ändå. Men det enda som hände när vi passerade gränsen var att vägen blev sämre, vi såg tre flaggor bredvid varann (varav den ena var finsk, vilket vi inte riktigt förstod), vägskyltarna stod på norska och vi fick sms av Telia att vi nu var i Norge.

Så mitt ute i skogen på andra sidan gränsen låg den lilla Hesteklinikken. Så fint ställe med helt makalös utsikt. Och med en av de trevligaste, lugnaste, mest noggranna och kompetenta veterinärer jag träffat, Maria Therese Engell. Hon kände och klämde igenom hela Sune, kollade honom på rakt och böjt spår och konstaterade att han inte är halt men att han har en alldeles för svag överlinje. Han är överbyggd, har lång rygg och var väldigt spänd i länden och även fram i bogen. Hon tror att ryggen och länden är hans problem och att det inte är något fel på hans ben. Han behöver massa muskler helt enkelt som av olika anledningar inte kommit på plats. Typ tidsbrist, upprepade skador, sadelproblem, växtperioder och lite smått och gott. Jag ska nu jobba honom från marken i en månad med en equi-core och sedan även rida med denna då jag hittat en ny sadel. Ska också tejpa honom under magen för att stimulera honom att komma upp och använda ryggen bättre. 

Åkte därifrån helt lugn och med stort hopp om att det kommer bli bra. Jag har all tid i världen, eller nej det har jag inte då livet ser ut som det gör med andra åtaganden och prioriteringar men jag har inte bråttom. Hade jag bara haft Sune så hade säkert rehaben gått fortare men nu tar vi det i lite makligare takt men med samma mål: en stark och frisk och glad häst.

Vi har nu varit igång med equi-coren i en dryg vecka och det är ett av de bästa köp jag nånsin gjort. Så tydligt på Sune när jag spänner på equi-banden, hur ryggen kommer upp och bakbenen mer under honom. Han tycker det är skitjobbigt men är samtidigt nöjd och avslappnad. Jobbar på så fint. Vi håller fortfarande på att vänja in den så han får gå med den max 10 minuter. Första gångerna var det så tydligt när jag även tog av den för då föll han isär igen och framdelen och bakdelen sprang mer var för sig. Men sist jag använde den så höll den fina bärigheten i sig även när banden var bortkopplade. Riktigt häftigt!

Har introducerat den även på Zia och hon tyckte också att den var helt okej. Inte lika tydlig skillnad på henne då hon är bärig i kroppen på ett helt annat sätt. Men bakbenen kom allt in lite mer under kroppen och kommer nog blir tydligare när jag använt den mer och kan spänna lite mer. Starlight ska också introduceras för den i helgen. Kan vara så att drottningen av Vall kommer ha lite åsikter om den.

Första testet.
 
Zia tränas på med fokus på dressyr och målet är att våga oss ut på en tävling under september. Jag blir nervös bara jag tänker på det. Jag har lagt distansen helt åt sidan just nu, förutom att jag ska grooma Görel så såklart och även fortsätta rida lite långpass tillsammans med Görel. Men ingen tävling. Det är så skönt, känner mig så lugn och träningen är rolig på ett helt annat sätt. Nu kan jag slappna av och rida ut och njuta av naturen utan att stirra på gps:en och räkna träningsmeter. Jag har bara kört på utan att känna efter om det ens är kul. Jag tycker inte distans är roligt just nu och har nog inte gjort det på ett tag. Jag hoppas jag hittar tillbaka till den glädjen någon dag för det är en fantastisk sport på många sätt. Men inte för mig just nu. Och gör jag inte det så är det så, finns så mycket annat roligt att göra med hästarna.

/ Karin

torsdag 10 augusti 2017

Pepp!

Bara drygt en veckas gångsättning av S kvar nu sen äre full speed ahead igen. Lagom full speed iaf.
Ska börja backträna lite inför Rökulla men ta det chill med nedförsbackar, vi ska "bara" ta oss igenom godkända så finns ingen anledning att träna upp o nerför med fart.
Mycket dressyr ska det tränas också.

Är väldigt peppad inför Rökulla, boende o uppstallning är bokat. Jag har troligtvis gjort bort mig lite där när jag oerfaret insåg att starten går 8, man ska vara på plats en timme innan förbesiktningen startar och den kommer troligtvis starta 6.30 och boendet ligger 5 mil från tävlingsplatsen = jäkligt tidig morgon. Inte Vasaritts-tidig men väldigt tidig. Kanske får tänka om lite där.

Men hur som helst, peppad är jag och Starlight känns så himla fin och stark. Red en 15 km-runda igår och nu blir det vila några dagar medan jag och Olivia åker till Stockholm ett par dagar.
Ska fira min syster och sova över hos Anna, som flyttat både sig och hästarna till Värmdö. Lyxigt för mig som nu aldrig behöver åka nån annanstans än till öa :P :D.

Och så ska vi få hem en bänkskiva som syrran håller på
och bygger ihop. Äntligen ska dörren få bli skåpdörr igen.
I måndags följde Olivia spontant med till stallet och skrittade S medan jag promenerade bredvid och fick motion. Hon är också pepp, på att rida lite ibland men också att GROOMA! That's right, grooma.
Hon och Karin ska med till Rökulla och eventuellt följer även Andreas och Emil med, hur kul som helst.
 
Svårt att få med alla på bild, här var ju S väldigt fin men
Olivia huvudlös.
 
Men där är hon!

Sådär vig borde en ju försöka bli.
15 km-rundan igår gjorde jag med Linda & Ekemir. Hade en plan att gå fr stallet 19.30 och var så jäkla i tid, allt flöt som det skulle hemma och i stallet tills jag tog ut S på stallgången och hörde det klonkande ljudet av sko som glappar.
Hm what to do, chansa och riskera tappsko på vägen, chansa och riskera tappsko i hagen eller helt enkelt (HA!) plocka fram tappskokitet och fräscha upp tappsko-skillsen?
Vi ska sko om om en vecka så om skon ramlar av så blir det flera dagars borttappad ridning, inte värt. Plus skaderisken om hon trampar av den fel givetvis.
 
Fick ringa Karin först och bli påmind om hur man får bort de befintliga sömmarna, skon var inte så fasligt glappig men ändå tillräckligt för risk så bytte bara två st.
Efter halvt ryggskott, några dl svett och tusen svordomar så fick jag bort dom och kunde spika i nya och vips så satt skon fast ordentligt igen. 40 min försenat så kom jag ut ur stallet till slut.
Med reflexväst på eftersom jag inte har nån vidare uppfattning om när det blir mörkt.
Skulle behövt pannlampa också för det blev ju rätt sent och visade sig vara värsta vildsvinsjakten runt åkervägen när jag var på väg hemåt.
 
Pratade med en jättetrevlig jägare som berättade att de sett runt 15 st och hunnit skjuta två. Linda hade sett ett när hon var på väg för att möta mig också. Little bastards, bökar sönder åkermarken för bönderna och härjar omkring.
 
Fina Ekemir, ja och Linda också förstås :D
/G







söndag 6 augusti 2017

Gonatt semestern

Jobbväskan packad, lagt mig i tid och mentalt laddat för ett liv med rutiner igen. Vilket jag ju egentligen gillar men det är ju så skönt å vara ledig.
Jag hann INTE måla om lilltoan. Kom mig inte ens för att maskeringstejpa klart. Tog en sväng till Ikea istället o hjälpte kompis med hemkörning av säng och passade på att köpa gardiner till barnens rum och barpallar till bardisken vars skiva vi inte beställt än. Skruvade ihop dom tillsammans med Olivia samtidigt som vi kollade Buffy - vampyrjägaren på Netflix.
Och så dammsög jag de sista benlindorna som ska säljas. Snaark, tråkigare och mer högljutt än att maskeringstejpa.
Såå...rätt så produktiv söndag ändå.

Dagens bästa var ändå dressyrlektionen för Anna imorse. Starlight är så himla trevlig att rida, hon är ju helt otrolig som bara blir bättre o bättre efter varje skadevila.
Hon är stadigare i formen och nu när Anna tömkört henne och fått ännu mer känsla för hur hon funkar så kan hon förmedla med ytterligare precision vad jag behöver tänka på.

Idag var det att våga ge S lite mer tygel och kontaktfrihet på yttertygeln när hon blivit mer lösgjord en bit in i passet. Säga saker med skänkel o tygel en gång och snabbt tystna för att sen upprepa om hon inte svarar eller faller isär. Det svarade hon väldigt bra på, kan hon lita på att jag är konsekvent där (ju bättre ryttare jag blir alltså) så kommer det väldigt bra.

Det andra jag fick jobba med var att få henne att balansera upp sig själv bättre i vänstergaloppen. Rida mer med innerskänkeln och länga yttertygeln och det blev riktigt bra, steget blev längre och luftigare när hon bar sig själv med mindre stöd från mig.

S var såå duktig, snart vågar jag mig på att träna programridning igen.

Olivia tecknar väldigt mycket, den här bilden av Starlight är mkt representativ :D <3

/G 

lördag 5 augusti 2017

Närmar sig slutet

Buäääh, snart är semestern slut. På måndag är det dags att gå upp tidigt på morgonen igen.
Skulle lätt kunna vara ledig minst 2 veckor till. Barnen är ju så stora nu så det är inte längre semester att börja jobba igen liksom. Hann iaf klart snabbrenovering av bådas rum och ska måla om lilla toan innan helgen är slut. Om jag lyckas trassla loss mig ur maskeringstejprullen, vicket dötrist förarbete det är.

I tisdags var Karin och jag UTOMLANDS, det ni. Har jag inte varit sen 2011 och Karin minns inte ens när det var sist. Några kilometer över norska gränsen tog vi oss.
Med Sune i släpet för veterinärbesök hos Maria-Therese Engell som vi blivit tipsade om.
Mycket spännande, Maria-Therese gav ett väldigt sympatiskt och kunnigt intryck och så ligger det bara drygt 2 h bort så närmre än Husaby faktiskt.

 
Den här sommaren har innehållit mycket hundar och föl, i torsdags hälsade vi på vännen, distanskollegan och crabbet-arab-uppfödaren Anne och hennes familj.
Där finns hingsten Indian Crush som är jämnårig och halvbror med Sune, fölet Honey Bee (e.Sabih) och hennes mamma GKV Honey Bun DK, schäfern Odin och div andra. Även hackspettar fast de är mer vilda gäster än familj.
 
Jättemysigt och roligt att se hur hon bor. På vägen dit åkte vi via en annan distanskollega, Sarah, och lämnade ett träns som hon ska lämna vidare till köpare till mig (säljer ju av grejer som sagt) så då fick vi hälsa på ytterligare en gosig hund, hästar och en GRIS.
 
Försäljningen går sakta framåt, hittills har jag bara lagt ut i facebook-grupper så måste ta tag i att lägga grejerna på Hästnet också. Så töligt om en ska behöva packa o skicka grejer bara. Men det får det vara värt. Pengarna går rakt in på bebishäst-sparkontot.
 
Just precis, har börjat planera för framtiden. Känns som Starlight och jag bara är i början av vår "karriär" men hon är trots allt 15 år och med diverse bagage i kroppen. Fast hon känns verkligen jääättefin nu så jag hoppas på flera år av skojigheter till.
Att ha en 2-åring om 2 år skulle passa väldigt bra, då har S några år kvar att fasas ut och är 20 år när unghästen får börja tävlas. De första åren kräver den inte alltför mkt tid då de inte orkar jobbas med så långa pass. Minns när Sune började hänga med på promenader, han var helt vindögd efter 20 minuter stackaren <3. Men först sparasparaspara, sen får vi se när möjligheten finns för tillökning.









Indian Crush - så himla snygg och trevlig hingst.
 
Emil approves!
På kvällen skulle jag ridit på ridbanan men det hade spöregnat och Starlight var sandig, kall och spänd över hela ryggen så det blev ull- och regntäcke på och en promenad med efterföljande massage istället. Hon var sådär nöjd med att behöva gå i regnet men ryggen blev varm och mjuk igen iaf.

Deppig Lajtan
Igår red jag och Olivia galopp-Trossnäs-rundan, hon galopperade en sträcka på Starlight t o m, så himla kul att hon hänger med lite mer igen. Starlight såg nöjd ut och både hon och Zia var trevliga även om de var pigga, inget skvätt eller spökande.

Så jättejättefina <3
Idag testade jag ridbanan för första gången under igångsättningen och faktiskt så tog hon för sig riktigt bra trots den lite mindre inramningen av bana. Skulle gissa att ridbanan är 1/9 av körplanen på Hannäs. Red en hel del diagonaler och öppnor. Högeröppnor är svårast, hon vill gärna bryta av till skritt men när jag påminner henne om att fortsätta jobba så går det bra. Försöker fuska bara.
Jag tror vi börjar komma över ökningströskeln lite för diagonalerna, hon är mer samarbetsvillig så det känns lovande. Detta trots att det regnade av o till under passet.

Imorrn tränar vi för Anna, uppsuttet den här gången. Fun! Och så är det bara 2 veckor kvar av igångsättningen, sen är det som vanligt igen. Fun upphöjt till 1000!!

/G







tisdag 1 augusti 2017

Senaste dagarna

I lördags skrittade jag ut i 1,5h på Zia med Starlight som handhäst. Skön motion, viktig för hästarna och gött för ryttarens hjärna att inte behöva göra något avancerat.

De är så harmoniska att vara med, speciellt kombinationen
med att Starlight är handhäst.
Efter stallet var vi hos Andreas föräldrar för årliga Timjanspelen. I år hade jag tur och tippade ovanligt många rätt på tipspromenaden (visste svaret på 2-3 frågor, resten var bara chansningar).
Andreas vann, jag kom femma och Emil och Olivia kom 1 resp 2 i juniorklassen. Rätt schysst utdelningen i familjen :D Superkul och som vanligt mysigt att umgås.

På söndagen åkte jag med Starlight och Sune till Anna för tömkörning. Själv. Jepp, Karin var bortrest i helgen och jag fick nåt infall och erbjöd mig ta med honom också. Fråga mig inte varför men det gick iaf jättebra, de skötte sig kanon, framförallt Sune då, och jag slapp få nervsammanbrott.
Känner mig nästan lite oövervinnerlig faktiskt.

Tömkörningen gick såååååå bra. Starlight var så himla himla fin, Anna plockar verkligen fram det bästa ur henne. Hon tyckte hon var klart med balanserad den här gången och var riktigt nöjd med henne. Jag tittar bara på och glömmer nästan andas för S är så fin. Och Anna är så duktig, det ser så lätt, mjukt och harmoniskt ut.

Ääälskar den här bilden. S är så fiiiiin <3
Jaja Anna, du med!
Sune var också duktig, han sköt in rumpan åt vänster, så som han gör i ridningen, men blev bättre under passets gång. Karin fick hänga med lite grann via facetime också, smart teknik det där.
Karin har även ridit honom i sin bomlösa sadel ett par gånger nu och han är mkt mer tillfreds och har ett annat driv så håll tummarna för att det är det som är problemet.
Vi ska iaf åka till en veterinär på andra sidan norska gränsen imorgon, hon ska tydligen vara riktig bra på diffusa grejer. Förhoppningsvis får han tummen upp nu även av henne.



Andra grejer jag pysslar med nu är att sälja av så mkt hästgrejer som möjligt, har alldeles för mkt som ligger oanvänt, speciellt ponnygrejer nu också :(
Samtidigt som jag bollar med annonser på sånt så håller barnen på att byta rum och då behöver det renoveras lite. Typ byta tapeter och måla om lite. Olivias nya rum gick snabbt tack o lov så nu är det "bara" Emils kvar.

Att ta tag i det är döden men sen går det rätt fort ändå.
Och det blir så fint när det blir klart.
Igår red Karin och jag Sune och Starlight galopp/Trossnäs-rundan, Sune var väldigt tillfreds och orkade galoppera på och Starlight, ja vad ska en säga, hon var sprallig och lite skvättig men my god, vad hon galopperar på fint. Och var knappt svettig efteråt jämfört med Sune. Hon har inte tappat mkt i kondition under promenadveckorna.

/G

måndag 31 juli 2017

Ice 1994 - 2017

Nu har vår fina lilla ponny fått somna in, i lugn och harmoni på hemmaplan.
Jag var med och gick sen iväg när hon var borta, det var första gången för mig och även om jag visste i teorin vad som väntade så var huvet fullt med tankar runt hur det skulle vara och hur jag skulle reagera. Men det gick bra, snabbt och för henne smärtfritt, så sett är det är värre för oss som är kvar. Men ändå så skönt att ha fått möjligheten att göra det i lugn och ro än akut en dag.
Ett värdigt avslut för ett långt fint liv <3

Det var faktiskt Ice som var lite starten av denna blogg. Här är första inlägget om henne:

http://stallvall.blogspot.se/2013/09/ice-ice-baby.html



14/9-2013 - Gullepluttar!
17/9-2013 - älskade Vall <3
24/12-2013 - Första julhälsningen


27/4-2014 - Pay n jump på Mårgårds
 
27/4-2014 - Ååååh <3

7/6-2014 - Ice debuterar i distansritt med vår dåvarande medryttare Matilda.
En saknad tjej på Vall <3
14/7-2015 - hoppa gillades, spänstig ponnytant.


3/10-2015 - Olivia och Ice debuterade i distansritt.
En fantastisk ritt, såå kul att få ha fått uppleva detta
tillsammans. Hade Ice varit yngre så hade hon kunnat
bli en riktig superponny inom grenen.


20/12-2016 - Julklappshoppning.
Ice körde en runda med Olivia som vi sent ska glömma.
Tyvärr strulade Andreas mobil och mamma fick inte ordning
på kameran så inget hamnade på film men Ice körde banan i eget, dvs
jävvligt snabbt, tempo och det såg skitbra ut. Jag förstod däremot
att Olivia nog inte tyckte det var lika kul att inte ha kontroll.
I slutet av banan så råkar Ice snubbla till lite efter ett hinder så Oli hamnar
framför sadeln, hon lyckas hoppa bakåt men precis då så skakar
Ice på sig som en hund så Oli ramlar av och får med sig tränset.
Sen springer Ice och ställer sig bredvid det väntande ekipaget nere vid utgången.
Hon var inte alltid så schysst...
Feb-16 - Hon gillade verkligen att bli borstad.
Feb-16 - Och kliad, jättesköööönt att bli kliad på manken.
13/2-2016 - Det var inte jag...
Ice fick fång och blev boxponny i ett par månader :(
April-16 - Obstinat konvalescent i sjukhage.
Madde-massage för både kropp och huvud.
Dec-16 - En av många svansflätor Olivia fixat.
Dec-16 - under vintern fick Ice hänga med som handhäst en del.
Funkade ganska bra, lite för svårt att hänga med i skritten men
trav och galopp funkade fint, tills vi var på väg hemåt och hon
ville springa före hela tiden.
3/5-2017 - Familjehäng
Fina Ice-mulen
Är så tacksam för möjligheten att få uppleva dessa 4 år som hästägare, det har varit en berg-å-dalbana av känslor. Oro, kärlek, stress, lugn, lycka, sorg.
 
Vi kommer aldrig glömma denna lilla spänstiga, pigga, ibland jääääättesega, sura fast ändå sociala lilla röda. Tack för allt <3
 
/G & Co