Stall Vall

fredag 30 september 2016

Fantastiska fredag!

Är så trött efter denna veckan så jag känner mig helt bakis. Den började fint i måndags med ett utbrott av lättare migrän efter molande spänningshuvudvärk under helgen. Var så länge sen jag hade migrän så fattade först inte men kändes som något hängde över ögonen och liksom tryckte ner dom och de hängde inte riktigt med när jag vred på huvudet lite snabbt. Märklig känsla.
Det blev en stalledig kväll liggandes i sängen medan barnen läste sina läxor för mig.

Jag har börjat få lite mer normal arbetsmängd på jobbet, övertiden flåsar mig inte i nacken riktigt lika mycket längre så i tisdags passade jag på att ta en semesterdag för att bara ta det lugnt, släpa runt hemma medan barnen var i skolan och bara göra nåt om jag kände för det. Småstädade lite, tvättade och när de kommit hem så åkte jag och Olivia till stallet och hann med en tur runt sandgropen i dagsljus. Huvudvärken hade jag jagat bort med ipren och treo så kände mig rätt ok men ögonen var fortfarande lite skumma. Inget som syntes utan en känsla.

Klättring i gropen är fina grejer det.
 
Och på hemvägen passerar vi ett av Olivias favoritställen - WE-hindren i skogen.
Alla hästarna är så duktiga och travar lätt över bron i skogen.
På onsdagen så försvann efterspelet av migränen helt och jag fick något slags adrenalinpåslag så jag inte kunde somna på kvällen. Typiskt. Skulle upp tidigt till stallet på torsdagen och hade fullbokat hela torsdagen så då hamnade jag i räkna-timmar-jag får-sova-paniken. Jag låg inte och grubblade alltså utan bara full med överskottsenergi. Blåste halv storm ute också så det bidrog säkert.
Somnade till slut och var ovanligt pigg när klockan ringde 5.15.
Stallfixade och hann med att rida Starlight på ridbanan men det var bra nära att jag skippade det. Regnade och blåste, S hatväder, men en struntad träning = 3 vilodagar i rad = mindre mjuk häst = vill jag inte ha. Så det var bara att klä på oss och pinna iväg. Det blir ju lite springa-på-tvären när det blåser men vi fick till det ganska bra ändå.
 

Roligare att säga att hon var sur för att hon tvingats springa runt
på ridbanan i regnet men bortsett från vädret så sprang hon glatt på.
På eftermiddagen kom Karin och Linda bort till jobbet och så samåkte vi till Kedjeåsen där det var föreläsning om hästens akutsjukvård med veterinären som tog hand om Starlights fraktur, Karin Alexandersson.
 
På vägen dit får Karin sms av Oskar, Starlight har tydligen blivit partyglad i blåsten och sparkat av nedre tråden i hagen. Suck. Hon hade inga synliga skador men varit lite varm i högra bakbenet igår kväll och imorse varit lika varm i båda bakbenen så förhoppningsvis ska det inte vara något.
 
Blev inte direkt mindre orolig när en av bilderna Karin visade var på ett halvt avskalat ben där en häst snott in sig i just eltråd. Föreläsningen var jätteintressant och viktig, de där djuren är vandrande självdestruktiva kamikaze-maskiner och överlever de två timmar utan vår hjälp så är det ett mirakel.

 
 
Ett igenkännande lugn kom över mig när det pratades fraktur och fång, nu när vi kommit ut på andra sidan och det ser ljust ut så kan jag faktiskt se tillbaka på året som något väldigt lärorikt. Hade kanske inte sett det så om det slutat på ett mer olyckligt sätt men nu blev det tack o lov inte så.
Meeen dom kommer säkert komma på något nytt otäckt att skrämma upp mig med.
 
Hade samma problem med att somna igår och skulle upp 5 i morse för att åka med kollegorna på möte i Stockholm så ja, jag är jämt lite trött nu'rå ôm en säger.
 
/G



måndag 26 september 2016

Drull omkull

När jag skrev ordet drull så föreslog telefonen drulleförsäkring. Och det är verkligen nåt som Sune skulle behöva. Förra helgen tränade vi för Anna, gick riktigt bra när vi lyckades få ihop Sunes gänglinga kropp. Vi fick jobba på en stund i galoppen för att få ett flyt och en rundning i Sunes långa rygg. Blev lite jobbigt för honom tror jag så han snubblar till och går omkull. Jag åker såklart av, som tur är hamnar jag inte under honom på nåt sätt. Förutom en uppskrapad bog, ett sår på knäet och ett sår på knogen på mig så klarade vi oss bra. Cecilia kommer och kollar honom på tisdag för säkerhetsskull. För nu vill jag att vi ska få ha lite flyt ett tag då vi har en massa roligt inplanerat i höst.


Zia är behandlad och går i sjukhage och är allmänt frustrerad. Återbesök nästa vecka så får vi se. Funderar på hur jag ska tänka framåt för att vi ska komma tillbaka bättre än nånsin.

/ Karin

söndag 25 september 2016

Tigern är tillbaka!

Oh my, vilken underbar häst jag har.
Karin och jag tog en tur runt galoppvägen idag, i skritt och trav. Vi mötte upp Linda och Flash och skrittade tillsammans en sväng mitt på rundan och det gjorde Starlight väldigt frustrerad.
Hallååå, vi brukar galoppera här!! När vi vinkat hejdå till Linda och kommit vidare till första bästa travdel så var Starlight en meter över backen med spetsade öron och schwung i hela kroppen.
Såå laddad men ändå sitt nya stabila jag. Stark!

Rundan blev 14,5 km och det fanns mycket energi kvar när vi promenerade hemåt sista biten. Den 6:e oktober följer vi med Karin till Husaby för Zias återbesök, då ska Torunn böja igenom Starlight så jag vet att hon är fit for fight.

Under ridturen fick vi lite hybris över att Starlight såg ut och kändes så fin så vi kom fram till att vi ville rida tillsammans på årets sista tävling, en CR i Pålsboda 5/11.
Blir Sunes debut, mor och son får valla runt varann i lugnt joggingtempo i 42 km. Jag är nog mest orolig för pulsandet. Sune kan gnägga så trumhinnorna sprängs och vem vet hur mkt modersinstinkt som kommer kicka in hos Starlight bland en massa andra hästar. Nu när jag tänker efter så borde vi nog träna på att åka iväg med dom där två några ggr innan Pålsboda.

Anmälan till Pålsboda öppnade idag kl 19 och har begränsat antal starter. Tyckte jag hade all tid i världen när jag åkte med barnen in till museiparken för veckans Pokemon-jakt men det blev lite bråttom när maten dröjde på Burger King och vi skulle släppa av kusinen Axel på vägen.
18.59 stannade jag på en avtagsväg, uppdaterade anmälningssidan på telefonen 19.00 och BOOM, anmälda!
Hade licensen kvar sen jag fick avanmäla mig fr Simlångritten i våras, lucky me. 19 av 25 platser är redan anmälda och först av alla att anmäla var jag och Starlight. Får gåshud och blir tårögd bara av att titta på det.


Nu väntar ca 1,5 månad av oro och funderingar men skulle något inte kännas bra så får jag helt enkelt avanmäla. Hm, vart köper man bubbelplast billigast?

På träningsritt en vecka innan sparkskadan.
Vi red ca 57 km och hon var totalt odräglig i pauserna för hon hade
så mycket energi <3

/G

Hopp- o skutt-lördag

Gårdagens träning för fuxarna fick bli hoppning. Ice löshoppades, var easy-peasy att få henne att springa runt runt och skutta över småhindren. Sen byggde jag om så jag och Sune kunde hoppa 8:an.
För att vara en sån drällputte så är han förvånansvärt stabil att hoppa, känner mig riktigt trygg.

I torsdags introducerades Sune för sen kvällsträning.
Lika bra han vänjer sig för motion runt 22-tiden är inte helt ovanligt på Vall.
 
På väg till ridbanan, tänkte att Sune kunde få ha ett gammalt spö och tugga
på, istället för tyglarna, men det var bara kul ett litet tag.
Plus att det var svårt att gå och tugga samtidigt tydligen...
 
Eeh ja. Högsta betyg för framåtanda åtminstone.
 
Och här blev det lite längdhopp.
Jag är lite nervös inför pay and jumpen, mest för att glömma banan eller att vi ska snubbla eller nåt. Men va tusan, ett par minuters fokus ska vi väl klara.

/G
 




onsdag 21 september 2016

Energi!!

Hoppar in här och skriver för er närmast sörjande som läser (vi har ingen aning om hur många ni är, men minst 3-4 iaf och that's good enough så PUSS på er) så det inte står helt still hela veckan. En måste känna sig kreativ för att skriva och den delen av hjärnan har varit rätt avstängd hos mig ett tag nu men anar en känsla av att det börjar komma tillbaka lite.

(Om man gillar hästbloggar och folk som kan skriva både kreativt, roligt och intressant så rekommenderar jag den här bloggen: http://nouw.com/carolinesh%C3%A4stdr%C3%B6m
Min absoluta favorit!)

Jag har sån lust och energi med hästarna nu så det enda som håller mig tillbaka är brist på tid. Har precis anmält mig och Starlight (och ev Ice) till Nerikes KM i Karlskoga 22/10. Vi är utom tävlan eftersom det inte är vår klubb så det är bara för att få komma ut och göra nåt på annan ort. Lufta oss.

Och så har Sune och jag en pay and jump på Mårgårds framför oss 2/10. Det kan gå hur som helst men vi ska bara ha kravlöst kul.

Madde masserade min pälsklingar igår och hon var nöjd med båda, ingen behövde nåt värre än skön må-gott-knådning och Ice var hur nöjd som helst med sin behandling. Inte samma ponny som för ett halvår sen som var arg arg och ville inte få ryggen/rumpan knådad och nu var det ändå ett par månader sen hon masserades sist. Hon mår fiiiint.


Starlight fick ett pass på ridbanan igår och jag avslutade med lång avskrittning och övning på att styra med bara sätet. Svårt men kul och skritt var inte långtråkigt plötsligt.

Min sits är inte vacker här och Starlight har sitt arga fokusfejs men det finns iaf rörelse i den boxvilade raringen. Bilden är fr ett annat pass, när Linda var med och testfotade oss med sin nya kamera. Ska lägga upp fler bilder i separat inlägg.

/G 


söndag 18 september 2016

Bra träning

Träningen igår gick riktigt riktigt bra. Men först skrämde Ice mig genom att inte se helt ren ut i högervarvet, även efter uppvärmning. Det var bättre men inte bra men tack o lov försvann det efter att de galopperat så en kroppslig genomkörare var välbehövlig. Jag hann inte se slutet för det var dags att ta in och göra iordning Starlight men hon varit riktigt fin på slutet sades det.
Hon ska få komma ut o klättra lite mer framöver. Och hon går dessutom tillsammans med Sune i stora hagen nu och kan röra på sig mycket mer så det kommer hjälpa till att hålla igång den 22-åriga ponnytantkroppen. Damn it att Matilda flyttade till Säffle, är inte helt lätt att hålla igång 2-3 hästar.

Starlight fick skritta fram en lång stund innan hon fick börja trava och det var bra, traven var alertare redan från start (fast hon vägrade börja trava först, för ovanlighetens skull, what up liksom??) och sen var hon en pärla hela träningen. Inga konstigheter, vi jobbade på samma sätt med rakriktningen som tidigare så det var inte nyuppkomna efter-vilan-problem som uppstått. Enda skillnaden var hennes temperament som var så lugnt, sansat och otjafsigt så jag tror t o m Anna var imponerad.
Vanligtvis brukar träningarna börja med att få S att slappna och inte spänna sig genom att knyta ihop sig men det var inga problem igår. Hon skrittade med kortare steg i början men det släppte hon snabbt och jobbade på istället. Så mentalt sätt är vi bättre än före skadan, gissa hur nyfiken jag är på hur vi kommer att ha det när musklerna är tillbaka fullt ut igen också :D

Stretchning efter träningen.
Efter att all motion skett på ridbanan i veckan så kom vi äntligen ut på en timmes tömkörning med klättring i sandgropen idag. Var älgflugor här o var på vägen dit men tror inte jag fick med någon hem.

Undrar om jag kommer ta mig för att tvätta henne
nåt i år.
 
Älgflugefri frisyr - fläta

/G

Tömkör som aldrig förr

Edit: skrev detta inlägg igår kväll men glömde publicera. Hoppsan.

Nu står det lite still i mitt huvud när jag försöker komma på vad jag gjort med hästarna den här veckan men så kom jag precis på att jag kan kolla på instagram!

I måndags så skoddes dom allihop och sen hoppade jag Sune på ridbanan. 2 små bebishinder på max 50cm och han var lika calm and collected som vanligt. Måste ju träna inför kommande pay and jumpen.
I onsdags var Olivia och jag på ridbanan, jag tömkörde Starlight medan Olivia red Ice.
Ice ser ut som sju svåra år och halt på alla fyra innan hon får snurr på kroppen så jag är alltid lika nojig i början av passen. Men som vanligt så kommer hon igång och engagerar sig efter en liten stund och då blir det roligt.
Starlight fick skritta och jogga över bommar och det var väldigt nyttigt för henne. Hon är mkt lättare att tömköra just nu, lugnare och inte riktigt lika slingrig som hon var tidigare och jag kan jogga med längs fyrkanten utan att tappa kontrollen. Hon får galoppera några varv i varje galopp också, tycker hon behöver få igång de musklerna utan ryttare som tynger ner.
Hon var stark i galoppen före skadan så när jag tömkörde då så var hon riktigt duktig på att trampa under sig med bakbenen och galoppera långsamt och vila på steget. Innan dess ville hon gärna lägga sig ner i svängarna och gärna bralla lite också.
Nu är hon lugn, brallar inte, och galopperar på försiktigt utan att vilja maxa och det är säkert för att hon antingen känner att hon inte har musklerna än och/eller att konditionen inte räcker till.
Jag hoppas verkligen att det inte gör ont någonstans men det tycker jag inte det ser ut som att det gör och när hon fått galoppera lite så tar hon för sig mycket mer i traven efteråt.

Tiden har inte riktigt räckt till för uteritter (och så är jag ärligt talat lite avtänd på det pga de äckliga älgflugorna) så det har bara blivit tömkörning hittills denna veckan men det är nog bara nyttigt för oss båda. För mig är det super att få in rutinen på att bara göra det och förhoppningsvis bli lite bättre hela tiden, jag blir lätt lat och rider hellre för jag känner mig säkrare på vad jag gör däruppe än på marken (med mina mått mätt...). Men nu börjar det som sagt kännas helt normalt att tömköra också och det är väldigt trevligt att se sin häst från marken.

Imorgon däremot, då ska vi träna för Anna. Karin och Olivia rider tillsammans och så tar jag en ensam 30-minuterslektion på Starlight för hon ska ju bara ridas lite lättare.

Emil var med i stallet i onsdags. Och en pokemon tydligen :D

Jag är så himla motiverad nu och skulle kunna rida hur mycket som helst men dygnet ska tydligen bara ha 24 timmar och så måste man sova minst 6 av dom. Blablabla BORING.

Apropå det så får jag väl säga gonatt då. Och heja alla som rider VM och Lag-SM imorgon.
Värmlands lag sprack tyvärr men nästa år tar vi nya tag och då ska banne mig jag och Starlight vara med och fajtas!

/G

lördag 10 september 2016

Det rullar på

Jätteoinspirerat inlägg kommer här. Mest dagboksinfo för att själv komma ihåg vad vi pysslar med.
Jag var i Tranås och jobbade mån-ons så måndag morgon innan jobbet tog jag ett lätt dressyrpass på Starlight. Vi skrittar och joggar på och drömmer oss bort till galoppjobbet som vi får börja med efter oktober. Men skritt är verkligen något vi måste jobba på på ridbanan så fan om inte en spricka i benet inte fört något gott med sig trots allt. Vi lär oss tålamod den hårda vägen.

Hon fortsätter vara en cool pistol och det blir intressant att se om det blir förändring nu när hon får lite mer grovfoder.
Än så länge kan vi trava snett igenom ända fram till bokstäverna utan att hon försöker smita undan.

Ice börjar likna en gosig grisslybjörn och det är ju mysigt och så men stackaren svettas ju ihjäl vid minsta ansträngning så projekt nästan helklippning är igång.
Halspälsen rök först.


Igår tog vi en skritt- och travrunda på 1,5 h och bortsett från äckliga älgflugor och att Ice från ingenstans bockade av Olivia när vi skrittade av på åkervägen så var det en skön tur. 
Jag fångade in Ice som kom joggande mit mig och S och medan jag försökte få koll på hur det gick med Olivia så piskade Starlight till mig i ansiktet med svansen. 
- Starlight, ditt %}##{%# ägg, skrek jag åt henne. 
Inte så himla moget, jag vet, men det gjorde svinont, jag ville prata m Olivia och jag var hungrig. Bad kombo. 
Det gick bra med Oli iaf, hon hoppade upp direkt igen trots att hon blivit lite rädd. Bakom spektaklet gick Karin o Sune och undrade vad vi höll på med.

Idag gjorde vi nåt helt annat, fuxarna fick markarbeta över travbommar och litet krysshinder och Starlight dressyrades.
Sune är sån pärla att rida, vi spånar på att jag ska starta en pay and jump på honom 2/10. Bebishöjd 40 cm typ.
Båda hade klonkande skor så vi gjorde inget mer avancerat, imorgon skos de om så det blir ordning o reda. Sen ska jag nog hoppa Sune "på riktigt".  


Karin fotade oss, åh vad jag gillar halsen här. Linda B var med och fotade oss med sina nya kamera också, ska bli såå kul att se bilderna sen.

Avslutade kvällen med att äntligen göra ett storkok gulaschsoppa. 7 liter blev der, många lunchlådor! 


Gonatt :)

/G


lördag 3 september 2016

Pust o stön

Det är tur jag får åka på konferens med jobbet och vila upp mig ibland för det har varit intensiva veckor. Vi hade fest i lördags så det var en del förberedelser inför det (och en hel del att ta reda på efteråt men det är en historia för sig). Sen har det varit en massa flängande med inköp av mer virke till panelbytet på garaget, skjutsning av barn (skolan har börjat och allt vad sånt innebär) och hästarna så klart. Så två dagar på konferens med ett härligt EFG-gäng var välbehövligt break. 
Först var vi på det nya kontoret i Göteborg, suuupersnyggt, och sen åkte vi färja till Vrångö.
Göteborg har jag varit i flera ggr men aldrig på kusten, vi hängde alltid på östkusten i vår sommarstuga när jag var liten och sen har det inte blivit av bara.

Vi bodde i nybyggda stugor vid havet och åt skaldjursbuffé på kvällen. Riktigt nice!

http://kajkantenvrango.se/
Efter 2 missade stalldagar så tog jag igen det igår med en sandgropen-runda med Starlight, Olivia och Ice. Hästar som går själva är verkligen galet sällskapssjuka. När vi kom till stallet så hejade jag ut till alla hästarna och Starlight som stod bakom vindskyddet backade snabbt ut, kastade sig runt, gnäggade och kom galopperande direkt, helt överlycklig. Om jag kunde fångat det på film så skulle jag titta på den varje gång jag kände mig lite låg. Vilken kärlek!
Men det är en artificiell kärlek, hon är inte alls så glad eller snarare intresserad av att se mig när hon går i stora hagen med kompisarna. Zia var likadan när hon fick gå själv i våras, jättesocial och gosig men inte alls speciellt intresserad när hon går med de andra. Så jag tror vi med det lilla vetenskapliga (och ofrivilliga) experimentet kan vara övertygade om att hästar föredrar att gå med andra hästar, hur glada de än verkar.
 
Idag red jag Sune på ridbanan och bebisdressyr är väldigt praktiskt, han var helt svettig och jättetrött efter bara 25 minuter. Trava långsamt var inga problem i början och galoppfattningarna var mycket lättare nu. Karin har jobbat på bra med honom. Efter galoppen var det svårare att trava långsamt, han hade fått upp farten, och han vill gärna dra iväg åt höger i vänstervarv på volten. Det korrigerade jag genom att titta upp över öronen till höger på honom och leda med vänstertygeln inåt när vi vände på volten. Då hamnade jag rätt i sadeln, är så häftigt att han är så känslig. Mkt lärorikt.
 
Hade tänkt rida Starlight på ridbanan efter Sune. Min plan var att ta honom först och ta med mig den lugna känslan på honom när jag red henne men hann tyvärr inte. Ice höleverans kom och den behövde krånglas upp på höloftet, luckan är för liten för att få in en storbal så den måste bäras in bit för bit och allt ramlar isär. Fick hjälp av Oskar och Ester och efter mycket pyssel så är det nu en gigantisk höstack ovanför stallet. Väldigt old school-mysigt men behöver förhoppningsvis inte göras om på ca 2,5 månad.

Trött-stökot <3
 
De här två rackarna blir väldigt fluffiga och tar upp mkt plats uppackade.

Väl hemma igen så kastade jag mig in i duschen, ropade hej till barnen (best parent EVER) och stack iväg (väldigt försenad) till en kompis klädparty. House of Lola, gillar inte deras volanggrejer men damn deras basplagg och byxor är otroligt bekväma och snygga. Köper sällan kläder och de kläder jag köpte från dom sist har jag använt massor så klart värt.

/G