Stall Vall

tisdag 28 juni 2016

Bästa träningen ever

I söndags åkte jag, Görel och Zia till Anna för en dressyrlektion. Görel var med som sällskap och filmare och hon hjälpte mig så snällt att värma upp Zia dagen innan med ett galoppass. Det visade sig vara ett mycket bra upplägg då Zia var ovanligt lugn och vi gjorde vårt bästa dressyrpass någonsin. Hon var så fin att jag fick gåshud när jag red, den känslan är helt fantastisk och helt oslagbar.

Vi tränar på med hjälp av Görel, planen är att rida Laxåritten men jag har inte bestämt mig för om det blir 50 eller 80 km. Det beror på min ork. Men mest av allt tränar jag på att hitta glädjen i ridningen igen. Den liksom försvann nånstans på vägen och nu när jag varit sjukskriven och haft en massa tid att tänka så inser jag att jag tränat bort glädjen. Hetsen över att få ihop träningen och jakten på träningstimmar har dödat lusten och glädjen. Helt sjukt och där vill jag bara inte hamna igen. Det ska ju vara roligt att rida, annars kan det faktiskt va.



Sune friskförklarades förra veckan på Husaby och idag satt jag på honom för första gången sedan april. Sune bjöd på hela sitt register av sinnesstämningar, han är sig lik. Jag tror faktiskt att det är bra att det inte blir någon tävlingssäsong för hans del i år. Han är inte redo, alldeles för gänglig och obalanserad fortfarande. Han behöver stärkas ännu mer innan vi ger oss ut på tävlingsbanorna. En del hästar tar det ju längre tid för och jag har insett nu att Sune är en av dom.

Till helgen anordnas SM i Kristinehamn och det ska bli spännande att se vem som kniper segern.

/ Karin 

fredag 24 juni 2016

Glad midsommar!!

I brist på midsommarkrans-i-håret-bilder så kommer istället lite andra från min dag i stallet på en av årets gladaste dagar!

Och varför gladast? Jo, Ice har fått promenera i skogen (så vidrigt mkt bromsar men ändå, promenerat!!!), fått beta en stund i sjukhagen m gräs och fått sin egen sjukruta utökad till sjukhage. Jag är fortfarande lite hög på att S bara behöver 3 månaders igångsättning och Zia och Sune går nu ute dygnet runt = stallfixet framöver kommer gå lite snabbare.

Och bäst av allt är att en i min närhet mår  så mycket bättre och börjar lägga en riktig skittid bakom sig OCH fått ett superduperroligt besked idag <3 <3 <3
Karma börjar betala sig!


Jahapp, törs man ta sig förbi utan att störa tröttskallarna?



Lever du Zia? :O


Det är nåt visst med att kunna få gå fram och gosa med liggande hästar <3


Älskade lilla ponny, äntligen kommer utanför stallet! Hon var så nöjd och ville småspringa bredvid.


Blev nästan en jättehage i jämförelse med innan.


Ikväll ska vi fira med vänner och jag ska koppla av och bara vara. Känns som att det verkligen vänt nu!

Ha en härlig dag!

/G





  

onsdag 22 juni 2016

Vall is alive!

Det är mycket nu, mycket mycket mycket.

Idag har vi t ex varit i Husaby med fuxarna. De hördes över hela anläggningen, som vanligt.


Är för trött för lång utläggning men vi har haft härlig o givande dag tillsammans med Madde som åkte med oss och båda hästarna är redo för igångsättning.
Sune är friskförklarad, Ice ömmar ff lite vid vändningar och på volt men ser jättebra ut på röntgen och har ingen inflammation så det som ska finjusteras nu är vinkeln på hovarna. De ska "normalverkas" och det kommer förhoppningsvis ta bort det sista ömma. Hon var ohalt på rakt spår och väldigt framåt så veterinären och klinikhovslagaren var överens om att hon ska få sättas igång nu. 



Som en bonus så frågade jag om råd inför Starlights kommande igångsättning och veterinären tyckte 3 månader räcker med tanke på hennes skada. Inte fyra alltså som jag varit inställd på.

Helt underbart!

Gonatt :)

/G

fredag 17 juni 2016

Kompatibilitets-test

(Säg det fort 10 ggr och med två glas vin i kroppen)

Jag och Zia tog en tur runt galoppvägen igår. Första gången jag tar en riktig tur på henne ute (gjorde en halvdan tur för några vintrar sen och bockades av i en snödriva) och i bakhuvudet hade jag hennes cylinderrygg, Karins ständiga svar när man frågat hur hennes tur varit "bra men hon var jättepigg", Matildas ständiga svar när man frågat hur hennes tur varit "bra men hon var jättepigg" och sidoskutten hon ibland gör med Karin (som hon imponerande nog inte ramlar av av). Så jag var väl inte direkt nervös men kände mig inte helt avslappnad heller.

Det var som tur var jättetrevligt och kände mig inte otrygg alls. Hon var väldigt framåt i traven, lagom pigg i galoppen i början så jag kände att jamen det här känns ju cool. HA! Så jobbar inte hon, efter första avbrottet till trav och det var dags för galopp igen så var det en beeetydligt piggare Zia. Jag försökte hålla runt 18 km/h men det var närmare 20. Är svårt när man inte lärt känna hästen man rider än. Vi fick till det riktigt bra stundtals men efter varje ny fattning så tappade vi formen och hon älgade iväg och så dröjde det innan jag fick grepp om oss igen. Övergångar, övergångar, övergånga blir nåt att jobba med. Hon är en riktigt härlig häst att rida men väldigt olik Starlight och jag får hålla igen mycket mer, Starlight är mer uppåt och sprallig.

Och Ice vill bara äta gräs.


Beta häst bland alla knott är sådär mysigt bara.
 
Fina pigg-Zia var inte klar efter 15 km, hon ville aldrig sluta galoppera.

Häromdagen tyckte jag Ice plötsligt såg lite stappligare ut igen. Fick en så dålig känsla men tack o lov så var hon som vanligt både onsdag och torsdag så det var nog bara jag som nojjade.
Ska bli skönt med återbesök på onsdag.

/G


söndag 12 juni 2016

Kalas!

Varit en intensiv vecka med skolavslutning, kalas, bortrest Andreas och stallvakt i helgen. Och detta utöver högsäsong på jobbet.

Nu är i a f skolan slut och därmed slut på lågstadietiden för oss. Emil börjar fyran i höst och Olivia sexan, sista året på Stodeneskolan och sen blir det högstadiet. Buäää, precis här kan tiden få stanna några år, tack. 
 
Våra fina och ganska välartade barn <3
 
 
Jomen varför inte bjuda på en urringningsselfie.
Hello!
 
Vilka vänner men har alltså, som bjuder in till hamburgarlunch
efter skolavslutningen. Helt perfekt, stort tack!
 
What's up smurf!
På kvällen kom kusinerna Axel & Linnéa och hängde med barnen medan tråkmamma satt och jobbade varvat med kvällsfodring av hästar. Sen sov dom över lite spontant också.
Typ bästa skolavslutningsdagen ever, tyckte barnen.
 
Det krävs särskilda skills och ett optimistiskt sinne för att klämma in så mkt som möjligt på en dag så lördagen blev ungefär så här:
 
 - Utsläpp och stallfix samt dressyrpass på Zia (skoj!).
 - Ringa Emil en kvart innan han ska iväg på kalas och påminna honom om att han ska iväg på kalas.
 - Hem och duscha och sen åka på kusin Axels kalas.
 - Köpa lördagsgodis
 - Städa snabbt som f-n för 17.00 kommer Olivias gäster till hennes kompiskalas.
 - Eftermiddagsfodra hästarna.
 - Grilla hamburgare till Olivias gäster. Svårt jobbigt. Hatar att grilla, Andreas kommer för evigt alltid att få sköta det. Luktade grillad majs resten av kvällen. Uäck. Gott att äta men matlukt i kläderna (och håret!) är vidrigt.
 - Släppa in och kvällsfodra hästarna.
 - Sista gästen åkte hem ca 22.30. Party-djur!
 - Se på HBO i telefonen och somna med den i handen.


Föredrar spisen.
Idag har det varit betydligt lugnare, så lugnt så jag misstänker att jag börjar känna en förkylning på gång. Emil har hostat och haft sig hela veckan så det är inte omöjligt. Väljer att ignorera den tills vidare isf.
 
/G







The show must go on

Och med show menar jag mocka, fixa höpåsar m m. Vid den här årstiden brukar hästarna gå på bete och stallfixet vara minimalt men i år är det höpåsar höpåsar höpåsar och mockning av både boxar o hagar och påfyllning av vatten lite här o var istället för på bara ett ställe. Ger bra styrketräning men hade gladeligen tränat hästar istället.

Nu hoppas jag istället på gemensam igångsättning av Starlight o Ice i augusti. Blir många promenader och tömkörningar i skogen.
Längtar tills vi får springkolla Starlight, hon rör sig som vanligt smidigt men kan vara nåt helt annat i traven hennes gamla rörelsestörning kanske är tillbaka nu när hon inte underhållit musklerna.

Metacam är som godis för vissa.
 
Vi vill vara med vår ledare!


Förlåt att jag sparkade dig, mamma.


Nu äre snart bara de växter som hästar inte äter kvar i kanterna.
Effektiva klippare.
 
Otroligt dåligt ljus när jag tog kort via Messenger.
Jag har så lätt för att bli hemmablind, när jag äntligen tog tag i putsning av alla lädergrejer så insåg jag att min sadel också går att fästa stiglädren INNANFÖR kåpan så man slipper skav, precis som Karin har. Har inte ens tänkt på att kolla det. De skaver inte men däremot brukar flärpen släppa ur hållaren och störa i galoppen. Det kommer jag förhoppningsvis slippa, om hundra år när jag får galoppera i den igen. Världens skönaste (och minst omhändertagna) sadel.

/G


lördag 11 juni 2016

Right here, right now

Starlight och jag är på en stillsam (well, försöker iaf) promenad i lillskogen.


Första ggn hon är utanför stallplanen sen 29/3, om man räknar bort första veterinärbesöket dagen efter skadan.
Spänt men kontrollerat, jag får träning i att andas och promenera långsamt för att hålla henne cool när hon ibland taggar till.
Tänk att en liten promenad kan göra en så glad <3

/G

tisdag 7 juni 2016

10 veckor

Okej, 10 veckor igår men då var jag stalledig och idag hände det nåt att skriva om också. Nu är hon nämligen omröntgad! Jag släppte morgonfodrade och stallfixade fram tills veterinären skulle komma, han var lite sen så sista minuterna sniglade sig tiden fram. Fick stå och bli puffad på av Starlight och ta selfies under tiden.


Den här gången hade jag full koll på vad Sven behövde så höbordet och provisoriska stallgången rensad, bara för honom att koppla in sina grejer, efter att han gett Starlight en dos lugnande.
 

Resultatet var ungefär vad jag hoppats på, läkningen var klart bättre, ingen benflisa på vift vad man kunde se och det är absolut på väg åt rätt håll även om hon inte är färdigläkt än.
Så - ingen lina (så klart, det var ju redan kört för den har ju S bestämt) och så får hon fortsätta på box juni-juli ut för att verkligen vara på den säkra sidan. Jag kan gå lite korta promenader och låta henne beta däremot, förutsatt att hon håller sig lugn och inte börjar skutta omkring.
Därefter en röntgen igen för att vara säkra och därefter ska jag kunna sätta igång henne.
Även om det är trist att det blir totalt 4 månaders boxvila så känns det riktigt bra, nu har jag en tidsplan att förhålla mig till. Och fy satan vilken tur jag har att inte fick benet avsparkat och att hon trots allt verkar må så bra och vara rätt harmonisk <3

Gällande Ice så rörde hon sig ÄNNU bättre idag och i samråd med veterinären så behåller vi dojorna på fram till återbesöket och drar bara ner på utevistelsen.

Känner mig plötsligt hoppfull och försiktigt optimisk. Det är en sak att få en fånghäst frisk men sen kommer det tuffaste - att hålla henne borta från återfall. Jag tror på hö året om och lite andra omständigheter. Men höet är den stora grejen.

/G

söndag 5 juni 2016

Sociala hästar

Zia har blivit värsta gosemyspyshästen sen hon fick börja gå själv i hagen pga alla skadade kompisar.

Hon är med lite överallt i bakgrunden liksom.




Hon var bokstavligen in my face ett tag :D


Every step you take, every move you make...

Ice är fortsatt bättre och ömmar betydligt mindre så nu börjar det ju kännas riktigt hoppfullt igen. Förbättringen började redan i torsdags innan nya medicinkuren och i samband med att vi gått över helt till hö så nu är jag väldigt inne på om det är den förändringen som varit betydande. Skulle förklara varför hon inte blivit helt oöm på så lång tid.

In other Ice-news, hon och jag hade ett riktigt moment igår när jag tog in henne för borstning. Hon la upp huvudet på min axel och stod och blåste varmluft i ansiktet på mig. Jag kunde helt avkopplat pussa och gosa med hennes mule och vi stod så en lång stund. Har jag aldrig kunnat förut, hon har snappat som en kobra och visat tydligt ogillande.
En fantastisk känsla och all ära går till Madde som hittat hennes rätta jag under alla lager av missnöjd ponny. 
Det fina med detta är att jag märker så snabbt nu när det är något som inte är bra med henne, förut var det mer eller mindre sur Ice, nu är skillnaden glasklar.


Starlights nya roll - kantklippare. Vid sjuksskrivning är det faktiskt arbetsgivarens ansvar att hitta nya arbetsuppgifter åt den anställde.

/G




torsdag 2 juni 2016

En plan

Det här med att Ices ömmande hovar inte riktigt vill ge med sig är riktigt tradigt och gnagande men idag fick jag kontakt med veterinären och nu har vi bokat återbesök strax innan midsommar. Vi samåker med Karin o Sune så det blir som en liten roadtrip.
Veterinären gillade inte att hon ff ömmar efter så lång tid så nu ska vi backa tillbaka och börja om lite från början och ta av skorna, ställa henne på box igen och ge henne metacam i 14 dgr. Sist slutade hon äta av metacamet men hon kommer få ett kosttillskott som ska hjälpa magen och förhoppningsvis var det tillfälligheter som gjorde att hon inte fixade det sist. För ett par år sen gick det bra.

Intressant nog så vände hon faktiskt bättre idag, kanske räckte med att höra att hon ska få åka transport med Sune i 5 h tur o retur.






Olivia fick låna Zia idag när vi promenerade i lillskogen. Stall Valls enda ridhäst får ställa upp liksom. Tack Karin!






Starlight är så mycket nöjdare utan linan nu, inga mer sparkar i väggarna. Hon är verkligen tydlig.

/G