Stall Vall

onsdag 27 april 2016

Det går bra nu

Suck. Tre av fyra hästar ur funktion på Stall Vall. Vi hade en härlig tur på Brattforsheden hos Hanna i lördags. Ridvägarna är helt fanatiska där. Allt gick bra, Zia kändes stark och låg bara och rullade på. Sune kämpade på bra och så när vi skrittar i slutet av turen snubblar han till och går nästan ner på knä. Vi prövar att trava vidare och till en början syns ingenting men efter en stund börjar han halta. Och han haltar än, han är tom. sämre. Så istället för att rida Finnerödja har jag nu beställt tid på Husaby för hältutredning. Dubbelsuck. Jag orkar inte. Bara att göra men jag orkar verkligen inte. 

En massa tankar far genom huvudet, en massa dumma sådana också. Har jag tränat för hårt? Grundat för dåligt? Har han gjort sig nåt riktigt illa? Jag har ju inte haft samma tid och möjlighet att grunda lika mycket som med Zia. Men ändå. Jag tycker inte jag har tränat på för hårt. Olyckor händer. Men ändå. Tankarna snurrar.

Blir Zia och jag som startar Finnerödja, om inget annat oförutsett händer. Peppar peppar. Matilda vill inte tävla själv och det blir en bra mjukstart för mig och Zia. Har en tävlingsplan i huvudet så får vi se vad som händer.

/ Karin

tisdag 26 april 2016

4 veckor

Dagarna rullar på, nu har det plötsligt gått 4 veckor av boxvilan och Starlight rör sig bättre o bättre. Igår lade jag om bandaget, som vanligt på måndagar, och nu tyckte hon det var superskönt att bli kliad och struken över benet. Det bara rasade av päls. Förra veckan när jag skulle känna igenom ev svullnader så var hon rätt rädd om sig men nu njöt hon bara. Tills hon tröttnade, vid omlindningen så var hon rätt klar med mig och lyfte på benet titt som tätt.
Hon och Ice är bra sura på varann så så snart S får klartecken att slippa linan så får hon flytta tillbaka till uteboxen. Då är de vägg i vägg men kan inte käftas med varann.

I helgen har vi hunnit med en 3-milstur hos Hanna på Brattforshedens underbara ridvägar. Transporten är därmed invigd av Sune o Zia och får hittills bra betyg. Låg bra bakom bilen och fräsch luft för hästarna. 

Tyvärr avslutades ridturen trist med att Sune i skritt snubblade så han nästan gick ner på knä och är nu halt :(
Förhoppningsvis en sträckning bara men så jäkla skittråkigt.

På söndagen åkte jag och barnen till pappa och fick kolla ringmärkning av fåglar, det har sina fördelar med en ornitolog och skogsnörd till far.
Emil med sin favoritfågel - Blåmesen.
Mesar är tydligen inte alls några mesiga fåglar utan kaxiga och ettriga som tusan.




5 st fåglar totalt fastnade i näten när vi var där men 4 var redan ringmärkta och noterades bara i statistiken.


Rödhaken - en fågel med snälla ögon.




Pilligt!


Jättepilligt.


Liten fågelsläpparfilm:


Innan vi åkte hemåt så hängde vi med in en liten bit i skogen för att kolla på en tibastblomma (buske?) som helt färgglatt blommade mitt bland allt beige o brunt runtom.

På vägen hem snöade det och igår morse var det ishalka på väg till jobbet, med sommardäck.

Kan vi få lite värme nu, tack!

/G











torsdag 21 april 2016

Tack torsdag!

Vinden vände lite idag, tror jag faktiskt.
Starlight rörde sig betydligt mer alert och obehindrat i boxen, hon ser inte ut att tänka till varje gång hon ska ta ett steg. Fast hon får gärna fortsätta vara lite rädd om sig, tack så mycket. 



Så söt så, det som inte syns är att hon och Ice är skiiitsura
på varann och käftas mellan gallret.

Sune fick en halvtimmes dressyr och var riktigt alert och lyhörd. Han fick träna på att galoppera på mer på långsidorna för att minska på kortsidorna och han lyssnade riktigt bra för sitsen där. Kul kille!



Imorrn har jag tagit ledigt, inga planer, bara göra det jag känner för. Kan sluta hur som helst det.

/G



onsdag 20 april 2016

Sunes längsta

Igår red jag och Matilda ett litet genrep inför Finnerödja den 7:e maj. Görel var så snäll och tvingade med sina barn och åkte och träningsgroomade oss. Sune brydde sig inte om att få vatten hällt över halsen, det hade en något uppiggande effekt dock. Däremot drack han inte av det erbjudna vattnet vilket jag trodde att han skulle. Han och Zia drack i en skitig vattenpöl på hemvägen istället. Såklart. 

Vi red sammanlagt 22 km med rätt mycket galopp, så detta blev Sunes längsta och tuffaste pass. Han kändes rätt seg i kroppen i början, så som han känns när han växer. Men sen kom han igång och kämpade på hur bra som helst. På väg hem över åkervägen hade han dessutom krafter kvar att försöka bocka av mig. Zia jobbade på bra, lagom pigg tyckte Matilda. Var roligt att rida bakom och se Zia in action, hon ser stark ut.


/ Karin 

Dämpat uppspelt

Varit på roligt möte ikväll, uppladdning inför klubbens lag-SM-satsning. Förhoppningen var ju att få rida i år men det är ju lagt på hyllan så nu ligger hoppet vid snart läkt häst och träning inför 2017.

Så taggad är jag, fast lite låg samtidigt. Det tär verkligen mentalt med skadade djur. Jag är inte uppgiven men är nåt som hänger över en, ständigt närvarande mörkt litet moln.

Nåja, letade fram en tävlingsbild till från förra året för att få lite mental skjuts men vete fasen, nästan deppigare att se vad vi kunde haft framför oss närmsta månaderna.


Om jag inte groomar på lag-SM i år så åker jag med som support och hejar fram de andra.

Go Värmland! :)

/G

måndag 18 april 2016

Tre veckor

Kompade ut tidigare idag, Ice skulle bli skodd fram och låg inte i fas när Pär skodde de andra sist så hon fick en egen tid.

Vi passade på att få Starlights högra bakhov verkad också, sist räckte bara orken att stödja på vänster till att få av skon men nu fixade hon att stå en lite längre stund. Ringde veterinären idag och checkade av lite vad man skulle kunna förvänta sig i förbättring nu och hon tyckte det var bra att Starlight är rädd om sig. Så klart ska hon även bli rörligare och rörligare annars är det ju inte bra men som sagt så var det bra att hon tog det lugnt. Var skönt att se att hon hyfsat oberörd kunna stå och tynga på det under "tvång".
Efteråt lindade jag om bandaget och på råd från veterinär så kände jag igenom benet för att se om hon var svullen eller ömmade nånstans så man kunde misstänka lös benbit på irrväg. Kände inget särskilt och det var svårt att avgöra om det gjorde extra ont nånstans, hon är rädd om sig vilket inte är så konstigt men inte så hon känns så "aj som fan DÄR gör det jätteont".
Veterinären o jag bestämde iaf att jag ska försöka få en tid med en veterinär som har portabel röntgen nån gång nästa vecka för att få lite koll på läget. Fattade som att ser det bra ut så kanske hon slipper linan och får då alltså ligga ner om hon vill. Men det beror allt väldigt mkt på det.

Ser fortsatt fint ut på utsidan (pälsen har blivit lite ruggad och sned
uppe på benet (fr bandaget) så ingen skada där alltså.
Vissa dagar är tålamodet sämre än andra, idag vill jag bara att hon ska bli bra nuuu och så vill jag inte tänka på att hon kommer se alldeles omusklad och otränad ut när boxvilan är över :(

/G

söndag 17 april 2016

Istället för tävling

Ja, idag skulle vi varit på första tävlingen för i år och förhoppningsvis blivit godkända och kvalat till Lag-SM så vi kanske kunde fått en plats där i höst. Men så blev det som bekant inte och det är ju lite trist men som med allt här i världen så är allting relativt.
Fick igår veta att en väns häst brutit benet i hagen i förrgår och fått avlivats på plats. Sorgligt, fruktansvärt och så oväntat så jag var tvungen att läsa några ggr innan det gick in.
Jag har ju hela tiden sagt att jag ändå är glad att det är en god prognos för Starlight och det kunde varit värre och nu känns det så mer än nånsin. Är så ledsen för deras skull och ödmjukt tacksam för att jag, hur det än går, har en häst som har något att läka.

Har t o m börjat tänka riktigt optimistiska scenarier för resten av året men hold your horse G, är ju bra om hon blir ohalt först. Det är hon inte i närheten av än.

Som substitut för oinfriade tävlingsdrömmar får jag kolla på bilder fr förra årets T80-debut på Laxåritten.
Foto: Sarah Fredriksson

Hon är så fantastiskt fin <3


Och Karin o Andreas var sånt perfekt groomteam!

Istället för tävling idag så övningsgroomade jag Sune när Karin o Matilda körde två varv på galoppvägen.
Han tog det cool...som med allt annat.

/G

 

Sune-skutt

Härligt å se ett blogginlägg från Karin igen! Inte för att jag inte har koll på henne, det har jag ju men blir lite väl enformigt här när bara jag skriver.

I onsdags körde Matilda och jag lite hoppning på Zia och Sune. Stor betoning på lite, det var premiär för Sune så vi höll oss till ett pluttkryss och sen avslutade Matilda med ett ca 65-70 cm räcke medan Sune skrittades av.

De som sett mig och Starlight hoppa vet vad jag är van vid - överdramatiska reaktioner och glädje om vartannat. Med Sune var det heeelt lugnt, trav trav hooopp, galopp galopp galopp hooopp.
Starlight är mer galopp galopp HINDER!!! tvärnit hopp. *ryttaren himlar med ögonen*

Däremot är Sune rätt bekväm av sig så jag kommer få jobba med framåtandan så det blir lite mer boing boing för oss :D


Vi hade inte bara hoppträning utan miljöträning också, alla barn och husdjur var med så det var livat överallt.

Kontrollerat kaos - inga barn eller djur på ridbanan under träning.
Förutom Saga som drog en repa tvärsöver ridbanan och in i
hinderförrådet. Svårt att bestämma över en katt.
 
Man blir ganska fyrkantig i säkerhetsväst.

/G

fredag 15 april 2016

Bloggat ut

Jag har tillfälligt bloggat ut. Men nu hoppas jag komma igång igen. Livet på Stall Vall är inte som det ska va. Både Ice och Starlight på box. De bara måste bli bra, finns inga alternativ.

Om man ska försöka hitta nåt positivt med detta så är det att jag får väldigt mycket hjälp just nu. Görel rider Sune och Matilda Zia. Mycket lyxigt även om jag såklart skulle byta det vilken sekund som helst mot att Starlight blir bra så att Görel får rida sin vita springare istället.

Jag försöker ligga lågt med planer för tävlingssäsongen även om jag såklart har mål och lite drömmar. Igår damp Sunes tävlingsbok ner i brevlådan och jag anmälde oss till vår första clear round tillsammans. En mycket speciell känsla. Mitt yra lilla föl har blivit en stor yr vacker underbar skitjobbig fantastisk fuxkille. Som ska debutera! Galet!

/ Karin

måndag 11 april 2016

Två veckor

Jahapp, då har två veckor gått sen S blev skadad och hittills har hon tagit boxvilan bra. Börjar få lite edge nu däremot, visar lite frustration och det känns som att det kanske är dags att testa ett tillskott som ska ha en lugnande effekt på taggade hästar. Naf Magic heter det, blir intressant att se om det har nån inverkan.

La om bandaget idag och det tog lika lång tid att linda av allt som förra ggn så det är bara att inse att de dagarna får man inte så mkt annat gjort än det och stallfix. Hade som tur var Olli och bästisen Emma med som fixade en massa.

Under alla lager av vadd och gaslindor så ser benet riktigt fint ut:




Kommer ju knappt att synas, den där krigsskadan. Hoppas det kommer vara lika fint på insidan.

/G




söndag 10 april 2016

Bättre dag idag

Ja, idag var jag lite piggare och gladare, trots att jag la mig alldeles för sent igår p g a sträckläsning av ny bok som jag snart läst ut.

Vi hade tennistid bokad kl 10, var liksom på tiden att jag invigde tennisracket Andreas gav mig i julklapp...ehum.  Var rätt töligt att behöva ställa väckarklockan men riktigt skönt att komma iväg tillsammans hela familjen och när vi kom hem kände jag mig rätt peppad faktiskt.

Poserar lite 'rå.


Emil fick bestämma vilka som skulle spela, liten tröst för
crappy påsklov för hans del.


Det är nåt visst med tennis-domartorn när man är barn.
 
Svårt att få med A på bild.

På em stack jag iväg på en tur till galoppvägen med Sune för ett varv eller två. Han var på sitt allra bästa humör, knappt någon brallning bara lite tvärnitar och mindre kast åt sidan för läskiga saker i vägkanterna. Han vägrade däremot gå över diket till skogen mot galoppvägen så efter en längre diskussion hoppade jag av och ledde honom över. Hade begränsat med tid på mig och eftersom diskussionen snodde en del av den (och även mentalt för S) så blev det bara ett varv runt även om han absolut kändes ok att ta ett till med.

Mitt mål var att rida honom så rakriktad som möjligt och max 18 km/h och det var svårt. Han vill gärna springa och titta till vänster och det jobbade vi mkt med på träningen igår så jag fortsatte på det spåret idag. Är svårare ute i skogen eftersom det finns så mkt att titta på där men ibland fick vi till det. Hastigheten hamnade runt 20-21 km/h i galoppen utan att det kändes så fort så den kommer vi successivt sänka ju starkare han blir, finns inte riktigt ork i bakdelen för det än. Eller så är det jag som inte kan, hur som så jobbar vi vidare på det.

Svettigt idag.

Sist jag red honom ute var ett varv runt sandgropen i onsdags kväll. Då var det mörkt så jag fick ha pannlampa och han var så galet taggad så det var Sune överallt. Skutt, hopp och brallningar.
Inte så trevligt när han flyger i luften rätt vad det är. Idag var han cool men framåt, underbar.

Men det bästa med honom är nästan när man ska hämta i hagen. Idag var han allra längst ner så jag inte ens såg honom, jag ropade några ggr och gick längre o längre ner tills jag slut fick syn på honom, Ropar igen och då lyfter han på huvudet, tittar på mig och GASAR järnet. Människa!!! Jag kommer! Zia hakade så klart på när hon insåg vad som hände och så drog dom förbi mig och rätt in i vindskyddshagen, bara att gå dit och hämta. Sociala Sune <3


Hoho, kommer du eller?


/G

lördag 9 april 2016

Limbo

Enligt wictionary.org:

  1. (överfört) tillstånd av ovisshet och förväntan
    Bromma flygplats framtid hamnade i limbonär marken plötsligt ansågs vara bättre lämpad för bostäder än som landningsbana.
Ja, där är jag nu. Ovisshet och förväntan. Jag tror faktiskt Starlight kommer bli bra men jag vet inte. Ice kommer bli bra men kommer hon få fång igen? Måste hitta vettigt småbalshö till vintern. Styra upp saker liksom, blä.

Hemma på uppfarten står vår fina nya hästtransport som en ständig påminnelse om att jag inte har nån häst som får åka i den. Samtidigt som det finns tusen värre grejer som kunde hänt, så det är ett välfärdsproblem i allra högsta grad. 

Apropå såna problem så måste jag producera en ritning på husfasaderna där vi ska byta fönster, för bygglovets skull. Och så behöver jag och Andreas tänka till hur trädäcket ska se ut på framsidan.
Egentligen vill jag bara sova.

Som sagt, välfärdsproblem och inte ett dugg synd om mig. Men det hjälper så klart inte, är man depp så är man, oavsett om det finns värre grejer. This too shall pass.

Snälla häst, läk ihop till 100%

I förmiddags hade vi iaf träning för Anna, jag o Sune & Karin o Zia. Var väldigt omotiverad (läs: depp) i början men blev ett bra pass och Sune var duktig.

En annan kul överraskande grej i veckan var en namntävling jag skickat in bidrag till och vann. Jag tävlar aldrig men fick feeling och mailade in förslag på vad en ny tävlingsklass i distansritt ska heta. Den ska testas i år och sen utvärderas om den ska vara kvar.
Mitt förslag Tempoklass vann alltså så häromdagen fick jag ett presentkort på Interflora i brevlådan som tack.
Helt otippat och jättekul :)  

Nä, nu ska jag till Ica o köpa toapapper och tröstgodis (de är inte relaterade). 

/G

 

tisdag 5 april 2016

Alltså, denna Sune!

Jag har sån himla tur som får roa mig med Sune medan de egna hästarna står och retar sig på varann i varsin box.
I lördags så körde vi bomövningar på ridbanan. Jag har ingen unghästvana så jag frågade min kompis Anna i Stockholm, som fött upp en o annan hopphäst, om tips och hon föreslog att börja med att slänga ut lite enstaka bommar här och var som vi kunde trava o galoppera över. Viktigt att jag skulle låta honom ta sig an bommarna med så lite hjälp av mig som möjligt, stilla med händerna och låta honom balansera upp sig själv.
Andreas var snäll och filmade, lite gömd undan regnet i hinderförrådet. Intressant att det går fortare på filmen än det kändes på hästryggen, brukar nästan alltid vara tvärtom.
Han var superduktig, så lugn och trygg och tog sig enkelt an bommarna. Att rida Sune jämfört med Starlight är som att ha på en radio med brus som man sen stänger av och det blir tyst och stilla.
Jag älskar Starlight, hon är underbar att rida, men hon har mycket åsikter, är intensiv och har oändligt med energi åt alla håll.
Sune är mycket mer bekväm och odramatisk (förutom när han loosar det totalt ibland på uteritter, då är han MKT). Starlights anridning över bommar består av spring, tvärnit, hopp, spring osv flera gånger innan hon fokuserar på jobbet. Och det gäller i princip alla olika hinder/bommar på ridbanan så det blir ju lite oflytigt om man säger så.
På Sune hinner jag faktiskt tänka, planera och inte bli avbruten så ofta. Väldigt nyttigt och kommer nog gynna min ridning en hel del. På filmen ser jag att jag måste komma bak mer med underskänkeln, blir lite stolsits.

På söndagen skulle jag ridit igen men omläggningen av Starlights bandage tog så lång tid så jag hann inte så det blev en ridbanepass igår igen istället. Den här gången avancerade vi till en upphöjd bom (på sockerbitar). Återigen var det trav och galopp över utan några bekymmer, visst kom vi fel ibland i galoppen men han löste det bra. Däremot tyckte han att han var klar redan efter 25 minuter (inkl uppvärmning) och det var nästan omöjligt att få fram honom, det är jag inte van vid. Löste sig till slut och när han fick syn på Olivia komma gående på vägen så blev det fart igen så var nog mer mental trötthet. Imorgon ska han få komma ut till sandgropen och klättra lite och galoppera på grusväg.










 
 
Hittade det här klippet av en slump i mobilen.
Hade försökt fånga när de tjafsar med varann men
istället blivit det när Ice inte släpper oss med blicken.
Kunde inte sluta skratta och var tvungen att kolla på det
flera ggr om, hon ser ut som en alligator som ligger och
stirrar i ett träsk. Creepy.
 
Idag var förresten Pär hos oss och skodde om Sune och Zia, tog av Ice bakskor och alla Starlights skor. Äntligen är broddarna borta. Fy. Starlight har haft boots på sig för att hon råkat trampa sig när hon stapplat omkring, nu är hon helt skofri. Hon klarade faktiskt att stödja på skadade benet så pass länge så han hann plocka av höger baksko, så himla skönt.
 
Extra skönt att det gick också för 10 minuter innan Pär kom så hann hon LÄGGA SIG NER i boxen. Det som hon absolut inte får göra. WAAAAH. Hon får ju vara lös när jag är där eftersom jag har koll då. Mmm just det. Var bara det att jag morgonfodrade imorse och Pär skulle komma 9 så det blev ett par timmars fixande i stallet innan han kom så hon hann ju pyssla runt och småäta och göra alla såna där saker hon kan när hon inte sitter fast så plötsligt hade hon tyckt det var dags att vila.
Det gick bra att få henne resa sig, hon tog inte stöd på skadade benet men det var en rejäl ansträngning för resten av kroppen att ta sig upp. Nu blir det så att hon bara får vara lös när jag är med henne i boxen, chansar inte fler gånger.
 
/G

söndag 3 april 2016

En vecka senare

Igår var det säsongspremiär i distansritt för många och det innebär många statusuppdateringar med glada tävlande. Gläds verkligen för allas godkända ritter men känns också vemodigt att det inte blir nån tävlingssäsong för oss. Och så får jag lite ångest, tänk om hon råkar ställa till läkningen, typ sparkar av benet mot boxväggen eller om en benflisa lossnat eller det läker fel och förstör nåt inne i henne.
Men så kommer jag till stallet och hon ser rätt nöjd ut med livet och stapplar fram bättre o bättre för varje dag och då känner jag att det kommer gå fint. Är bara ett väghinder just nu och i höst är vi helt igång igen och kanske t o m kan starta en T50 innan säsongen är slut. 

Känslorna svänger verkligen när man har skadade liv omkring sig.

Idag var det dags för omläggning av hennes bandage för första gången. Omslagen var helt fräscha så jag kunde linda upp allt och återanvända. Tog en hel evighet att linda upp 3 lager vadd, 4 gasbindor och 2 rullar vet wrap. Fick order av veterinären att rulla så hårt som möjligt för bästa stöd. Hårdare än hon gjort då S hade så ont när vi var inne på kliniken (fast i mina ögon var det hårt lindat). Nu var hon betydligt mer oberörd så jag kunde dra åt riktigt bra, tror jag, ingen expert direkt :S.

Till vänster är veterinärens lindning och till höger min, tror jag klarade det. Puuh.


Innedjuren <3

/G