Stall Vall

lördag 27 juni 2015

Wohoo!!

Karin är alldeles för långsam bloggare så nu skriver jag istället:

Team FridEmm/Vall blev godkända på Zias allra första 120-tävling!
Lyckades tyvärr inte få till en bättre bild men här kommer de ut från slutbesiktningen. Snyggaste coolaste Zia & Co =)

Stort grattis!!

/G

Heja heja heja!

Det är väldigt spännande nu, Frida & Zia är ute på sista slingan, 20 km av 120 km avklarade, och Zia är såå fin!


/G

fredag 26 juni 2015

Tidig kväll

Wow, den här konferensen slog nog rekord i trötthet dagen efter. Helt slut. Men haft himla skoj! 
Lejde bort klättring av Starlight till Matilda igår så hon fick en heldag i stallet för först var hon ute och galopperade med Ice. Jag och barnen tog en tripp till leksaksaffären för att shoppa upp födelsedagspengar de fått av sin snälla morbror & sambo (för alla vet ju att pengar ska användas diiirekt annars brinner dom upp eller nåt) sen åkte vi och fyllde på vatten och kastade till hästarna morötter. 

Emil var först inne i hagen men när alla hästarna kommit galopperande så kände han sig tryggast utanför. 

I eftermiddags hade Olivia kalas i badhuset med sin kompis David. Halva gästlistan utgick pga fotbollscup som vi med ickespelande barn inte hade nån som helst koll på, lite synd men mest väldigt skönt att de inte var så många för jag har varit fortsatt sliten. Man är i n t e 20 längre. Inte ens i närheten faktiskt. Så nu ska jag sova ikapp lite så jag orkar hänga i Kristinehamn hela dagen o kvällen imorrn.

Gonatt!

/G

tisdag 23 juni 2015

Tiden räcker inte till

Lite bajskorvigt faktiskt men it's a fact. Jag skulle hoppat tillsammans med Matilda på ridbanan idag men fick utgå på egen begäran. Ska på konferens i 2 dagar och har en massa jobb att göra och familjen att hinna med innan dess. Men Matilda håller fortet uppe och rider Ice idag och kanske nåt mer i veckan och ev lite rastning av Starlight också, så alla får röra på sig ändå.

Igår var vi på löshoppning med Starlight och Sune däremot, lite småloja i det kvava ridhuset men lite fart blev det till slut. Starlight hoppar himla fint när hon väl släpper spänningarna.

Roligaste filmen på Starlight hittills. Hon är a bit of a fåntratt.
 
Men hoppa kan hon!
 
 
/G

måndag 22 juni 2015

Blandade känslor

Livet innehåller verkligen allt. Glada tårar och ledsna tårar. Efter en intensiv, skön, fantastisk och rätt jobbig vecka på Gotland var det gött att komma hem förra veckan. Borta bra men hemma bäst stämmer väl på mig. Jag är en hemmagris. Men det är väldigt tomt här hemma utan Måns. Den värsta sorgen har släppt sitt grepp men den kommer såklart och hälsar på då och då. Många glada minnen poppar dock också upp hela tiden. Han var en helt fantastisk hund.

Mest av allt är jag trött just nu. Skulle vilja sova en vecka och ha koffein intravenöst. Nä nog om den här sletna sorgsna mamman.

Sune har tappat en sko. Som tur är kommer Pär i veckan och skor. Tanken är att Sune nu ska få skor runt om. Han är inne i en växtperiod igen tror jag. Ben överallt och snubbligare än vanligt.

Och på lördag rider Frida och Zia NBM. Shit! Jag börjar bli nervös. Mest för att jag inte ska göra ett bra jobb som groom. Det är svårt att grooma tycker jag. Skitroligt men nervöst. Vill ju hjälpa inte stjälpa. Min fina vän Carro kommer hit och hjälper till att grooma och på plats på A9 finna även Fridas mamma som hjälper till. Blir ett bra gäng!

Sune visar också oanade groomfärdigheter :)

/Karin

söndag 21 juni 2015

11 år

Nu är hon 11 år, gullungen <3



Efter kalaset åkte vi och åt pizza på lokala haket, as requested by the birthday child.


Man kan väl säga att kalasgrejer sliter lite hårdare på föräldrarna än barnen.

Sen åkte vi och fyllde på vatten hos hästarna, smörjde Ice mule och kastade morötter till dom (här matas sällan ur handen). Vi skulle ridit men var båda helt slut efter helgen och jag kände viss stress över saker som ska hinnas med så det fick bli lazy day. 


Shoppa nya solbrillor orkade jag med i a f. Har inte köpt några på ca 5 år, sen jag köpte mina älskade Ray Bans som jag lyckats hålla hela, och satsade på ett par nya coola med spegelglas. Gäller ju att hänga med liksom...

/G




lördag 20 juni 2015

Vilan är över, länge leve vilan!

Efter en seg midsommardag där jag inte fått gjort mer än 1/4 av det jag tänkt så kickade jag till slut igång träningen igen. 6  dagars vila hade inte gjort Starlight crazy alls så det blev en lugn skön tur i skogen i nästan två timmar tillsammans med Olivia och Ice. Skritt och trav i 12 km och min lilla vita kändes fin.

Liten laddad Olivia som längtar till sin födelsedag imorrn.






Och så en bonusbild från gårdagen:

Man skulle kunna tro att jag aldrig hållit i en höna förut. Nä just det ja, det har jag ju inte heller. Fina men freaky. 

/G





torsdag 18 juni 2015

En liten insats

Nästa lördag är det dags för Nordic Baltic Championship 2015 och det är mycket förberedelser och engagemang som pågår i klubben för att få ihop en riktigt bra tävling. Jag är inte en av dom, tiden räcker tyvärr inte till men jag gjorde en liten insats idag och åkte till tävlingsområdet efter jobbet och hjälpte till med att städa marken i och runt uteboxarna. Anmälde mig som funktionär i vintras och trodde jag skulle vara veterinärskrivare men infon hade visst kommit bort så nu ska jag sitta i uttiden (ironisk nog, var där jag klantade mig på tävlingen :D). Att vara skrivare är kul, stressigt och lärorikt så det hade varit roligt men nu är jag ruskigt nöjd med att slippa den pressen och ska ha det gött i den lite lugnare uttiden (tror jag, har aldrig  gjort det förut), äta godis och kolla på snygga ekipage.

Dagens gäng. Frida till höger ska tävla Zia på NBC - 120 km. Det är långt det.

Var lite crazy och beställde ett till distansträns till Starlight fr Perfeq. Blir ett glossy black med nos- och pannband i silver/svart padding. Kommer bli skitsnyggt och kul att variera sig med diskretare färg ibland samtidigt som det går att använda de andra färgerna till. Totalt onödigt of course men det är det mycket som är :)

Imorrn äre midsommar och det verkar bli det sedvanliga vintervädret. Vi kommer fira hos kompisar med nybyggt isolerat uterum och behöver inte bry oss om regn eller isvindar. Men först ska vi bjuda Andreas föräldrar på lunch. Handlade förut med en halv plan så det kan bli precis vad som helst känns det som, spännande!

Glad midsommar everybody!

/G

måndag 15 juni 2015

Pausläge

Nu tar vi en välförtjänt paus jag och Starlight. Hästarna går dygnet runt i sommarhagen och i morse när jag var där och kollade till dom stå stod Starlight och vaktade de vilande fuxarna i morgonsolen.
När jag var där nu på kvällen så kom alla fram och var hur keliga som helst. T o m Ice, hon försökte nästan klättra ner i jackfickan. Slängde ut några morötter och sprejade dom med insektsspray, asläskigt enligt de med arabblod, inget att bry sig om tyckte ponnyplutten och stod stadigt kvar med alla hovar i marken.
 


Himla fin i kroppen nu!

Klia klia klia.
Blir minimalt med hästande fram till helgen så förmodligen inte så värst mkt bloggande heller men får jag feeling så kanske det dyker upp nåt.

Ha en skön vecka!

/G

söndag 14 juni 2015

Romfarsritten 2015 - T50 (fast somliga körde T58 då'rå)

Yes, då kör vi då:
Romfarsritten 2015 - ritten där planen var att rida lite snabbare än vi gjort tidigare och vara så tävlingsfokuserade som vi vågade. D v s snabbare men ändå safe för godkänd ritt. Dessutom skulle jag och Andreas klara oss helt själva för första gången.
 
Besiktningen öppnade kl 8 vilket innebar att bilen behövde rulla 4.50 från stallet. Höll nästan, hämtade upp Andreas hemma 5.04, bara 4 minuter sen. 
 
Satans tidigt.
Förbesiktningen gick fint, hon fick anmärkning på spänd rygg, en miss av mig att gå för snabbt till besiktningen. Jag skulle promenerat en sväng med henne först så hon slappnade av, hennes spänningar sätter sig i rygg/rumpa. Inga fler anmärkningar på detta resten av besiktningarna.
Hon var laddad men betydligt coolare än på Finnerödja så jag behövde inte skämmas den här gången.
Visst trampade hon runt ibland och hade sig men det får man ju ta, den energin har man nytta av på banan sen.

Höll på att glömma röd rosett i svansen (varning för att hon kan sparka),
blev gjort i panik på laddad häst med skavd svans. Verkligen århundradets
fulaste rosett men den satt kvar hela tävlingen i a f.
Slinga 1
Vi var många i klassen, 35 starter, och tanken var att jag och klubbkamraten Anna Mårgård skulle hänga ihop. Hon red sin första tävling på nya hästen Dariim som kan vara riktigt pigg och hon ville gärna hänga på någon i lagom tempo. Efter en liten stund när vi börjat sprida ut oss på banan så ropade hon "Görel, det funkar inte, han är för pigg", jag svarar "Ok, vad vill du göööra?", Anna - "jag måste lägga mig bakom en bromskloss och det går inte med din", Jag - " Okeeej, lycka till, vi sees". Typ. Sen drog Starlight o jag iväg för Starlight hade inga som helst planer på att ta det lugnt. Hon skulle fram och det NU. I det läget är det ingen idé att jag försöker sitta och hålla igen för då galopperar hon bara på stället och gör av med energin utan att komma framåt så jag lät henne gå någorlunda i sitt valda tempo. Släppte henne inte så mycket som hon skulle önska dock, har ingen dödslängtan och vill gärna komma i mål hela och godkända.
Jag kände en stor del av första slingan att det går för fort, hur ska jag få henne att lugna ner sig. Försökte hitta hästar att lägga oss bakom så vi kunde ligga och rulla med bara sådär som hon gjorde i Finnerödja och som jag egentligen INTE ville då eftersom hon var så osjälvständig. Det var som bortblåst igår, hon ville förbi och fram. Maria Hagman Eriksson låg framför oss och det här, tänkte jag, det här blir bra. Hon är ju en av Sveriges bästa, hon vet vad hon gör så om vi ligger bakom där så kanske vi kan ta det lite lugnare. Men nä, Starlight skulle förbi där också. Vi gick om varann i några omgångar och vid ett tillfälle ropar Maria "Vem är pappa till din häääst?", "Gomir!" hojtade jag tillbaks, "Tyckte jag såg det, jag har också en Gomir-avkomma!". Skoj! Helt klart en bra pappa, se bara på Zia som också har honom som far.
Vi galopperade vidare och kom till första hinkstoppet som Andreas väntade vid. Starlight orkade inte vänta på honom utan ville vidare med de andra men vi hann få över henne vatten, dricka något var inte att tänka på. Galopp o hej, iväg igen, vi ses om en stund på samma ställe. Slingan gick ett varv och kom sen tillbaka dit så det var ingen idé att han åkte vidare.
Vi kom ikapp en skäck och en till häst och tillsammans tog vi oss igenom en geggig slinga i skogen där det nog var en o annan orolig för tappsko. Vi såg t o m en ligga i leran. Klarade oss och travade vidare i den tysta skogen, skönt för öronen efter oändliga kilometer med klampande hovar på grusvägar. Efter ett tag kom vi ut på en traktorväg som gick genom en lång allé med vattendrag här och var och nu fick jag verkligen se prov på tävlingshästen Starlight. Skulle vi ridit där ett vanligt träningspass så hade hon i mesta möjliga mån försökt undvika de där pölarna, åtminstone de första fyra. Nu bara matade hon på och plöjde igenom varendaste en, vattnet splashade runt oss och vi ryttare bara tjoade. En sån jädra skön grej. Tjejen på den höga skäcken Cascada, var helt imponerad av lilla Starlights trav, de hade liksom bara sett oss försvinna i ett damm-moln berättade hon sen. De placerade sig som femma sen visade det sig, grattis!


Ute på slinga 1
Foto: Caroline Rogner
Slingan fortsatte och vid nästa hinkstopp var det en pyttelite lugnare häst och snabbare groom som möttes, men sen kom Maria på sin MZ Maymoon igen och då ville inte Starlight bli groomad längre så swiiish så blev det jaga häst igen. SUCK! Nu var jag faktiskt på riktigt nervös för att det här inte skulle gå vägen. Pulsen! Musklerna! Kommer vi klara första vetgrinden? Försökte hålla mig bakom Maria och undrade för mig själv när i h-vete kommer de där skrittsträckorna som de utlovat på bangenomgången som jag knappt hörde för att jag var tvungen att stå en bit bort och hålla Starlight?? För att inte riskera att Starlight skulle stressa upp sig i grind över vart hästen framför tagit vägen så började jag att sakta sakta försöka få lite avstånd till ekipaget framför. Det var inte helt enkelt, Starlight blev ganska upprörd när jag försökte hålla igen men så småningom började de försvinna framför oss längre o längre bort för att sen försvinna i en krök. Och äntligen kom skrittsträckorna. 3 st varav 2 ganska tätt. Gick ganska bra, mycket taktande men helt ok. Sen travade vi så mycket det gick trots att S helst ville galoppera. Biten nära mål var en slingrig skogsstig med klättring och sen ut på grusväg igen, sista 500 metrarna hoppade jag och gick och försökte låtsas att det var ett helt vanligt träningspass och nu är det dags att varva ner och ta det lugnt. Puls neeeer, puls neeeer.
Inne i grind så var det kylning för fullt som gällde. Hon drack lite men trampade mest runt. Andreas, min något hästrädde men lugna man, kunde faktiskt hålla henne och klocka oss medan jag pulsade.
Starlight, som är så känslig för energier och människors signaler och temperament, höll sig cool tillsammans med Andreas och det var fantastiskt att uppleva att vi kunde fixa det här tillsammans vi tre. När vi var nere på 30 slag efter 30 sekunder så började vi gå mot veterinärgrinden. Lite kaxigt kanske men jag vet inte varför, ville in och få veta om vi fick fortsätta och i värsta fall så får man ju pulsa om. Pulsade igen och fick nåt slag mindre. Slutade med en puls på 60 hos veterinären och A rätt igenom, godkända för en slinga till. Starlight firade genom att studsa på stället och ställde sig sen och kissade. Hon pulsade in på 5.44 minuter (visade det sig sen i ryttarrapporten) vilket är vårt rekord och med en puls på prick 60 trots att hon var kissnödig. Jag blir nästan gråtfärdig när jag tänker på det. Vilken stjärna!

Vilan var bara på 30 minuter varav 10 var inne hos veterinären så nu vare snabba svängar som gäller. Fort bort till transporten, fram med mat till Starlight. Lusern, salt, olja, betfor med massa vatten och gräs på marken för hösilaget struntade hon helt i. Byte av schabrak på sadeln och 2 bett på en macka för mig plus en massa mineralvatten. Sen upp o hoppa igen. Jag stod redo vid ut-tiden ett par minuter före och...fortsättning följer.

Andreas och Starlight <3
Slinga 2
Vi fick starttecken på att rida iväg och travade bortåt mot det hållet jag trodde vi skulle. Stod en pinne med skylt och pil och ett rött och blått band så det kändes självklart (observera också att jag missade en del av bangenomgången). Kom upp i skogen på slingriga stigen som jag kommit ifrån tidigare och nån kilometer senare mötte några ekipage på väg in mot grind. Det första frågade om jag ridit fel och jag svarade att näe, den är 2-slingig enligt snitslarna. De senare var ett helt gäng på väg in och jag tyckte det var ett skumt smalt mötesställe men ingen av de andra sa nåt så jag var fortfarande säker på att det var rätt även om det såtts ett frö nu att hm stämmer detta. Men kan jag ha fattat så fel, det var ju en skylt med pil??

Sen galopperade vi vidare på en fin skogsväg och Starlight kändes s å  h i m l a  f i n, hon var så mjuk och pigg och jag visste att vi ridit fort innan men nu låg vi ensamma i ett härligt rulla-på-tempo så där gött som man vill ha det. Och tanken fanns där att shit, vi kanske kommer placera oss, vi kom ju in rätt så snabbt efter första slingan. Var väl en sisådär 5-6 ekipage innan oss kanske. Nåja, många håller ju igen på första och gasar på andra men häftigt ändå om vi råkar placera oss. Vi passerade skrittsträckorna, nu från motsatt håll och galopperade sen vidare och kom till ett ställe där skyltningen nu blev väldigt skum. Jag fick inte ihop det och började ana riktigt oråd. Tog fram kartan och kunde inte riktigt läsa mig till neonmarkeringarna. En farbror kom ut ur ett hus och försökte hjälpa mig och kom fram till att jag ridit fel. Tack och hej, galopp tillbaka för att komma på vart jag ridit fel. Kör förbi några ekipage ur andra klasser och hojtar "jaaag paaasserar", "ett tips, rid inte feeeeeel" och "jag haaar riiidit feeel, faan helvetes jääävlar" osv. Får veta av förvarningsfunktionärerna som är utplacerade att jag ridit ut fel redan i ut-tiden och ska tillbaka till starten. Satan vad arg jag är på mig själv nu. 4 km fel - d v s 8 km totalt innan vi kommer ut på rätt slinga. När jag kommer tillbaka till tävlingsområdet så viftar jag frenetiskt för att funktionärerna långt bort ska se mig så jag inte blir diskad. Sen gasar vi iväg på rätt väg.

Kommer ikapp klubbkollegan Anette Spadhe och är med dom en sväng innan vi gasar vidare. Är så sur på mig själv att jag klantat det så när vi hade sånt flow. Men det fantastiska med dessa fina ridturer är ju all tid du får till att analysera och fundera. Jag var orolig på första slingan att det gick för fort och att det skulle straffa sig, nu på andra slingan så var jag först sur på mig själv att vi inte skulle få en rättvis bild av ett lopp och så klart att chansen till placering försvann. Men ganska snabbt övergick det till en oro för att vi inte skulle bli godkända istället. Tänk om den snabba första slingan inte straffar sig förrän EFTER sista slingan. Tänk om hon inte orkar mer, fast vänta nu, det är bara 8 km mer och vi ska faktiskt starta hela 80 km i sommar så då ska hon ju kunna klara 58 km. Fast då rider man ju inte första slingan så fort (ööh, S vet inte att hon ska gå 80 och kommer förmodligen behandla första slingan likadant då). Sådär bollades tankarna i huvudet fram och tillbaka. Det var långa hårda grusvägar och sen en lång jäkla asfaltsväg som aldrig verkade ta slut och då förbannade jag hela rittjäveln. Nu vill jag komma ut på mjuka ställen! Känns inte Starlight trött nu, visst är hon lite sned där bak, usch nä fy, det här kommer aldrig gå. Hon ska gå 80, 58 klarar hon. Here we go again.

Vi kom ikapp en bloggkollega, Erica och hennes Donna, och sällskapade med henne lite innan vi red vidare. Erica hann tala om för mig att jag ridit ut som trea efter första slingan. Helt otroligt. Tur att jag inte lever på att vara tävlingsryttare. Major fuckup skulle felridningen varit i s f.
Kom till platsen där jag insåg att jag ridit fel tidigare och Starlight stannade och drack vatten i badkaret som var utställt. Halleluja! Sen kom Erica och travade förbi och ett annat ekipage stannade och skulle dricka. S drack o drack och skulle sen jaga Erica & Donna. Energin kom tillbaka som en blixt. Nu var det inte långt kvar till mål och även om tävlingsmänniskan i mig ville att vi skulle komma före i mål så sa den förnuftiga delen stopp. Godkänd häst var det enda som betydde något, om inte Starlight skulle bli godkänd så skulle jag skämmas ihjäl. Ridit så fort och sen ridit för långt och sluta med att bli uteslutna skulle vara rena döden och det vete fan om jag skulle våga starta nån mer gång. Så jag vågade inte försöka pressa Starlight, hon visade inga tecken på att vilja jaga och gå om längre utan trivdes med att ligga bakom Donna så då gjorde vi det. När vi vände ner på ängen och siktade målet så fattade vi galopp och red i mål med mentala flaggan i topp.

Den lilla vita pricken under pilen är vi. Till vänster om transporten är mållinjen.

Vänder tillbaka, hoppar av och tar emot lappen med måltiden som sen ska
lämnas vidare i veterinärgrinden.
Vi kylde ner med vatten, Starlight var duktig och drack (ur alla hinkar, även svamphinkarna haha) och pulsade ner i lugn och ro. Nu var hon trött och stod stilla och efter en stund var pulsen nere i 58 så då gick vi bort mot vetgrinden, pulsade igen och var nere på 56 så vi gick in. Slutpulsen blev 52 och gott betyg av veterinären som tyckte hon såg fräsch ut, speciellt när han fick höra att hon gått 8 km längre än de andra. Ehum. Han hade sagt till Andreas att hon behövde dricka mer men jag hann inte se om det var en anmärkning på vetkortet eller om det var ett allmänt råd det var en solig och varm dag. Han sa inget om nån anmärkning på det till mig i alla fall. Så...GODKÄNDA!! Hurra!
Kom nu gubben...jag menar gumman så jag till Starlight efter att ha kramat veterinär och Andreas. Lite småsnurrig efter en lång tävlingsdag.


Alla ben kyllerade, häst matad och äntligen hann jag
äta upp min macka. Underbar känsla.

Prisutdelning

Anna & Dariim red till sig en 8:e plats
på sin allra första tävling ihop.
Stort grattis!
Tadaa!


Klicka på bilden för att se texten.
Nu tror man säkert att jag innerst inne är bitter och sur för att jag sumpade en rosettchans och bara försöker sminka över det med en löjligt positiv attityd, men helt totalt ärligt så är jag verkligen bara så himla tokglad över att vi blev godkända och att Starlight var en sån exemplarisk tävlingskompis.
Dessutom kanske detta var meningen, om jag tagit rätt väg från början så kanske vi hade råkat ut för något hemskt. Hon kanske skulle blivit sparkad av nån eller blivit rädd för något och studsat ner i ett dike så jag flugit av. Man har ju ingen aning. Btw så var hon en dröm gällande det där också, hon studsade nästan inte för nånting, superfokuserad.
 
Och att jag och Andreas fixade detta själva är ju grymt, vilket jäkla teamwork! Han var en klippa hela långa dagen och var bara lite besviken på att han inte hann äta några chips för det var lite stressigt att grooma. Världens bästa!
 
Så hurra för oss, vi har visat vad vi kan (och vad jag inte kan) och nästa planerade tävling är Laxåritten T80 i juli. Då är Karin med och groomar också och kan putta mig i rätt riktning.
 
/G - stel som en pinne idag
 
Ps. Innan vi åkte hem fick JAG hjälpa en tjej att lasta hennes häst. Jag har kommit långt sen den dagen Ice började testa min lastningsförmåga.

Igår

Hade en helt otrolig tävlingsdag i Västerås igår. Godkänd ritt trots klantig felridning. Just nu ligger jag i Andreas föräldrars massagestol och låter den ta hand om min stackars stela kropp men sen ska det skrivas mer om Romfarsritten.



/G

torsdag 11 juni 2015

Förberedelser

Mellanlandar lite hemma efter vild shoppingtur med barnen. Är inte så ofta jag handlar med dom så idag var jag den där glada givmilda mammatypen som bara sa jaa till allt (nästan).
Kommer ihåg de få lyckliga gångerna när jag var barn när mamma var på det humöret, ren o skär konsumtionslycka hehe. Vi fick i a f med oss liggunderlag, scoutkniv, kåsa, volleyboll, amerikansk fotboll, plånboksskal till nya telefonen (bäst att köpa i förväg så jag inte tappar den), spelkontroll, avslutningskläder till Emil m m. Ni hör ju, total shopping mayhem ;)

I tisdags var det andra förberedelser som gällde, Starlight fick nya diskodojor med sulor fram inför lördag. Vi fick äran att inviga Pärs nybyggda smedja, mycket spännande tyckte Starlight som drakblåste och var på helspänn.



Olivia fick sin hunddos fylld.
Brave är en f d tävlingshund i ja nåt med lydnad och
grejer, bruks kanske? Kan inte sånt där.
Väldigt lydig och snäll i a f så Olivia hade superkul med
honom. Många apportkast med pinne blev det.
 
I vintras fick jag ju en ny sula, Propad, på prov som jag tänkt testa för denna tävlingen. Nu blev det vanliga sulor ändå av ett par orsaker. Jag har hört om blandade erfarenheter av sulan, vissa jättenöjda och vissa väldigt mkt mindre nöjda. Anser mig inte vara en bakåtsträvare för det mesta men är också av åsikten "if it aint broken, why try to fix it?" så jag känner inte för att chansa. Starlight har bra hovar och enda anledningen till sulor är för att undvika stentramp på tävling och då måste vi ha silikon under för annars kryper det in sten. Propad kan man också ha silikon under men då den flexar så pass mycket så är risken att det kryper in sten ändå, vilket en annan distansryttare nyss råkat ut för. Jag tror sulan är väldigt bra men är nog tänkt att fungera bäst utan fyllning och det är inte ett alternativ för vårt ändamål med att sula.
 
 
Till nåt helt annat! Obstinat som jag är så skaffade jag en egen klubbjacka då jag ser ut som en kartong i unisex-jackor som inte är figursydda. Det var helt ok för klubben och PEA Industriprodukter hade tryck kvar som de satte på HELT GRATIS. Väl värt en resa till Kristinehamn på lunchrasten :D. Sprang på en perfekt snygg, skön och blå jacka på Hööks för bara 499 kr.
Shoppa shoppa shooooppa.
 
Nu ska jag ge mig iväg till stallet för att släppa in hästarna. Inatt och imorrn natt så får de sova inne så Starlight mentalt får vila inför lördagen. Ska putsa sadeln också men resten av packandet blir imorrn. ALLT ska vara klart, på lördag morgon ska jag bara ta en kort promenad med Starlight och sen lasta och åka. Allra senast 5 måste vi lämna Karlstad. ZZZzzz.

Jag lämnar de häringa efter mig, jobba på nu :P
Obs! Det ser inte så stort ut på bilden men fortsätter
till höger och är gigantiskt. Gigantiskt!

/G






onsdag 10 juni 2015

I finfin form

Vi lyckades klämma in en Anna-träning idag mitt i allt och för första gången körde jag och Olivia samtidigt. Skojigt (och bra för Olivia att få höra att Anna ger mig en massa instruktioner eftersom O tycker jag är så faaasanfullt tjatig).
Eftersom det är tävling på lördag så körde vi ett mjukgörande pass utan tuffare krav så hon inte drar på sig nån träningsvärk. Jag fick tänka mkt på att stoppa upp henne med halvhalter på yttertygeln så hon inte springer iväg istället för att "sätta sig" på bakbenen, framförallt i hörnen på ridbanan och på volt. Hon fixade det riktigt bra och mot slutet bar hon upp sig själv i högervarvet utan att jag behövde inverka en massa. Starlight fick himla fina ord av Anna efteråt, bl a att hon varit jättefin, jobbat med hela kroppen utan att gå och spara lite på nån kroppsdel och positiv till arbete. Det är faktiskt stora framsteg och fint betyg på hennes utveckling.
Har jag sagt att vi har den bästaste av alla tränare i hela världen (eller faktiskt universum, enligt Olivia)? Det är väldigt mycket tack vare henne som Starlight gymnastiserats dit hon är nu.
Olivia tränade ju också idag och det gick riktigt bra det med, t o m så att Anna hävdade att det var det bästa hon nog sett Olivia & Ice ha. Och Ice var dessutom jämnare i kroppen idag jämfört med sist. Yay! Är man lite cyniskt lagd så kan man nu tänka att Anna kanske hade en väldigt bra dag och kände för att slänga ur sig en massa snällheter men det är som tur är inte hennes stil. Hon är eftertänksam och ingen superlativ-människa som ger tomma komplimanger. Därför är hjärtat extra stort och varmt idag, gud vad jag älskar den där hästen. Ponnyn tycker jag om men älskandet där står Olivia för :D

/G

Off topic: Beställt en iPhone 6 idag. Jag orkar inte med den här telefonen längre och jag misstänker att den har en hel del med min väldigt korta stubin att göra. Ska bli såå skönt att ha vettiga appar igen. Går ju inte att blogga ordentligt från den just nu. Nä, nu ska jag somna till ljudet av Andreas och hans bror Johan som snickrar trädäck till poolen. Stackars grannar :S

tisdag 9 juni 2015

Hej vare går!

Varje minut är planerad just nu men jag lever och hästarna med. Bloggappen i min #%%€#&# telefon har lagt av (precis som med det mesta I VÄRLDENS SÄMSTA NOKIA WINDOWS) så det är inte så smidigt att blogga just nu heller. Will be back och simmar inte lugnt men kontrollerat tills vidare. /G

måndag 8 juni 2015

Tuffa tider

Vi har sorg på Vall. Vår älskade Måns fick somna in för gott i torsdags. Har man djur så vet man ju att man måste ta jobbiga beslut och att det förr eller senare är dags att säga hejdå. Men det är lika vidrigt varje gång. Oskar och jag köpte Måns när vi varit tillsammans i ett år och Ester har växt upp med honom. Måns är min första hund. Kommer nog inte bli sista men vi har bestämt att inte köpa någon ny hund just nu.

Vi hade bestämt oss för att ta bort honom efter sommaren då vi inte ville att han skulle behöva vara med om en vinter till med sin artros. Men under våren fortsatte han att vara knackig och föll ur i hull och muskler. Jag hoppades att det skulle bli bättre för honom när väl värmen kom. Vilket ju verkar dröja. Men nånstans kände jag att vi nog får ta beslutet tidigare än vi vi ville. Så i tisdags började han liksom hänga med huvudet åt vänster och dreglade ur vänster mungipa. Ringde veterinären och fick en tid. Veterinären tyckte att han var sämre i lederna och hon tyckte även att han var spänd och visade ömhet över buken. Hon misstänkte nåt med mjälten eller ev. tumörer i magen. Men hon höll med oss om att det inte kändes bra att utreda magen då han var så mycket sämre i lederna. Det var dags att låta honom få somna in. Och det gjorde han. Lugnt och stilla. Sorgen och saknade är enorm. Ester pratar mycket om Måns och om döden just nu.

Jag är helt mentalt slut. Och så i lördags natt ringer Frida och berättar att Zia har kolik. Distriktsveterinären är på väg. Frida håller mig uppdaterad via sms men jag somnar såklart mitt i allt. Som tur är ringer Frida igen och meddelar att Zia nu är bättre. Efter att veterinären slangat henne så pruttar Zia ordentligt några gånger. Gas i magen är ju inte skönt! Tack gode gud eller vem man nu ska tacka så är Zia nu helt återställd. Hade inte pallat att förlora 2 vänner på en vecka. Frida och hennes pappa Göran har tagit hand om Zia på ett fantastiskt sätt och har hållit mig uppdaterad.

Nu hoppas jag att vi får ladda upp inför NBM på bästa sätt.

/ Karin

söndag 7 juni 2015

Galoppvägen HELA vägen

Spenderat dagen på Färjestad-travet och Sörmons årliga hopptävling Carlstad Rider's Trophy. Hade tur och blivit satt i domartornet, inomhus, och slapp blåsten som härjade så staket och infångare vid hindren välte. Var tvärsäker på att jag skulle skriva resultatkorten men visade sig att jag var satt på tidtagartjänst vid datorn. Yikes. Det är flera år sen jag gjorde det ju. Gick bra, efter några försök så kommer man in i det snabbt som tur är. Såg meetingets sista, och högsta, klasser och sen var det dags för ponnyerna att äntra banan. Det var underhållande, inspirerande och något skräckblandat att kolla in. Blev väldigt hoppsugen.
 
Dagens arbetsplats.

När jag fick höra att dagen skulle vara slut runt 17.30 så insåg jag att min hjärna
behövde socker. Mycket socker. Som tur var så blev jag överflödig och kunde dra redan 15.30.
Jag börjar låta som en trasig skiva som sagt detta många ggr förut men även om det är kul att vara funktionär så har jag inte tiden och orken som krävs. Jag ska vara med på NBC som klubben anordnar i slutet av juni och ev på en distansklubbens hösttävling på A9 men det är det enda funktionärandet jag kommer syssla med resten av året.
Det går inte att jobba så här mycket, ha familj och hästar med allt vad det innebär och samtidigt jobba ideellt. Även om det bara rör sig om några timmar nån helg så är det timmar som behövs hemma eller bara för vila. Barnen har t ex läxor nu och det kräver engagemang. Speciellt sen vi efter avklarad utredning fått klart att Olivia har dyslexi. Vi var förberedda på det men nu finns det också på papper och kommer vara till hjälp längre fram. Skolan har hela tiden varit väldigt framåt och Olivia har redan innan utredningen fått ökat stöd vilket underlättat. Hon är som tur är väldigt skolglad och ambitiös men vissa saker är helt enkelt svåra, som engelska t ex. Så jag har lovat mig själv och familjen att det får vara bra sen.

Enough om det! Efter en tupplur i soffan så hoppade jag i ridbrallorna och åkte till stallet för att rida ut och galoppträna med Anna Mårgård som också ska tävla på Romfarsritten på lördag.
Hennes häst Dariim visade sig vara en 16-årig väluppfostrad snygging som Starlight gillade på studs. Vi fick en skön tur där vi kunde galoppera både framför och bakom varann (behöver skaffa skyddsglasögon för jädrar vad gruset sprutar). Anna, som hängt i skogarna runt oss sen hon var liten (hon fyller 15 i år så hon är fortfarande liten :P), hade koll på att det inte ligger stenkross på den delen av galoppvägen som jag undvikit hela vintern så hon övertalade mig att rida vidare istället för att vända och se på faen, det har åkt åt sidan nu och det var fritt fram. Guuud vad härligt det var att kunna galoppera hela den sträckan igen. Den är såå bra, svag lutning uppåt och lång. BRA träning! Och kul, Anna är rolig att hänga med och vi babblade hela vägen. Sa jag att hon bara är på sitt femtonde år?


Veckan som kommer innehåller klassbrännboll med Emils klass, en tripp norrut till hovslagar-Pär, förhoppningsvis en Anna-träning och packa packa packa, både för tävling och för 5-dagars scoutläger för Olivia. Och så skolavslutning, tävling och kusinkalas till helgen.

/G

lördag 6 juni 2015

Tömkörningsskutt

Efter en lång biltur hem så vet Karin precis vad jag i n t e vill mötas av när jag kliver innanför stalldörren: ett citat av Ernst. Sov med ett öga öppet stumpan, för det här ska du få för!
 
Åh Ernst - ingen kan förstöra en känsla
med så fåniga sägningar som du.

Annars hade hon den braiga idéen att vi skulle tömköra över cavaletti idag så det gjorde vi. Emil var med och red på Ice hem från sommarhagen. Fuxarna fick köra först. Ice var så söt så, pinnade på lite lojt men kom igång sen och när jag fick till styrningen så vi hamnade över bommarna så vaknade hon till lite mer. Efter bommarna var hon jättefin i traven. Måste ta mig mer tid med henne, sån här träning är toppen.

Sen var det Starlights tur och hon var riktigt duktig. I början blev det kaninskutt över travbommarna, hon kortade ihop kroppen och hoppade över alla bommarna - boing boing boing - i halv slow motion. Lilla gumman, nog för att studshoppning är nyttigt för henne men hon behöver ju inte överdriva.
När hon värmt upp på sitt lilla vis så travade hon på över bommarna med höga benlyft precis som det var tänkt.

Jättejättefin är du!

2 fuxar - 2 olika färger
 
 Efter stallet åkte vi hem och firade lördagskväll på detta viset (Andreas är på middag på annat håll).

Gullig unge och fryspizza = good Life.
/G

Spända skutt

Vädret var med oss i torsdags så hopplektion på Sörmons utebana was a go, tjoho!
Med hjälp av hoppvane bloggaren Silverbjälke så fick jag via facebook-chatten bra råd om vilka benskydd Starlight bör ha vid just hoppning för att undvika att hon råkar sparka sig själv på ömtåliga ställen (senor, leder). Små och lätta skulle det vara. Starlight tyckte däremot inte de var små och nätta nog för det var med höööga benlyft hon gick ut till transporten. Jätteläskiga saker på benen.
På banan glömde hon bort dom ibland men så kom hon på det och stampade i backen som en sur liten unge :D

Otäcka grejer
Matildas grupp brukar vara väldigt liten men inte den här gången så tyvärr det blev inte så många hopp, vilket vi egentligen behöver för att få till nåt avslappnat flyt. Det var spänt och några stopp men hon hoppade så med lite mer tid så blir det bra detta. Även denna gång var hon opåverkad av att det sprang en massa främmande hästar runtomkring, spändheten handlade om benskydden, ny ridbana och nya hinder. Värsta ridskolehästen liksom.

Hej fina du!
Nu ska jag packa ihop mig och pappa i bilen och åka hem till Karlstad igen. I eftermiddag blir det tömkörning över cavaletti på ridbanan för alla hästarna. Olivia stannar i Stockholm tills imorrn så ikväll hänger jag med Emil. Troligtvis sitter vi vid köksbordet, han med Minecraft och jag med jobb. Låter kanske tråkigt men det är det inte, är mysigt.

Ha en fin lördag och håll tummarna för bra flyt på vägen hem för oss!

/G

fredag 5 juni 2015

Studentfredag!

Firar min systerdotter Nadjas student idag, party party!




Ni andra får nöja er med lite kattunderhållning inför helgen :D

And it goes on and on and on and on...


Beundrar verkligen hönans tålamod.


Happy friday på er!

/G

onsdag 3 juni 2015

Sol faktiskt

Tamejtusan om det inte var sol i morse när jag och Starlight tog en morgonrunda runt sandgropen. Eeegentligen (har man sagt det förut) så trodde jag att jag skulle rida på ridbanan men när jag åkte förbi den på vägen till stallet så var den alldeles nysladdad och jag hade inte hjärta att krascha det ifall ägarna hade tänkt rida på alldeles nyfixat underlag.
Dessutom var det ett tag sen vi tog några uppförsbackar i gropen och om vädret sköter sig så ska vi till Sörmon och hoppa imorrn så det blir ridbaneridning ändå i veckan.

Pigg o galoppglad häst
Blev ingen bio ikväll och det var en väldig tur för jag förstår inte hur jag skulle hunnit med det. Ska testa att nästan lägga mig i tid istället. Practice makes perfect (tänker långsiktigt här nu).

/G